fredag 21 februari 2020

Helgfrågan v. 8

I veckans helgfråga undrar Mia om vi bryr oss om vilket förlag som ger ut en viss bok, och om vi har ett favoritförlag som vi alltid kan lita på ger ut böcker som passar vår smak.

Oj, det har jag nog aldrig ens tänkt på! Jag antecknar alltid förlaget när jag dokumenterar vilka böcker jag köpt eller läst, men jag lägger inte in någon värdering i vilket förlag boken kommer från. Det kan ju hända att jag lägger märke till om det dyker upp ett förlag som jag aldrig har hört talas om förut, kanske.

Den enda gången som jag möjligtvis kanske bryr mig är om flera förlag har gett ut samma bok, vilket ju är ganska vanligt när det gäller engelskspråkiga böcker som ofta ges ut av olika förlag i USA respektive Storbritannien. Då kan det ju vara så att jag vill ha den utgåvan som kommer från det ena eller det andra förlaget på grund av att jag tycker bättre om det omslaget eller så.

Veckans bonusfråga lyder: vilken bok står näst i tur att läsa?
Ja du, den som det visste. Jag kämpar fortfarande på med The Only Plane in the Sky; jag tog en paus ett tag men har börjat igen, fast som ljudbok den här gången. Den är riktigt bra, men det är helt enkelt inte en bok som man läser snabbt och jag låter det gärna ta tid. Jag skulle vilja varva med att faktiskt läsa en annan bok också, men jag känner mig så väldigt oinspirerad av allt just nu. Den senaste veckan har jag börjat läsa tre olika böcker, men känner liksom inte riktigt för någon av dem. Så vi får se, helt enkelt.

måndag 17 februari 2020

Tänk snabbt! v.8

Nya vecka, och då är det dags för en ny Tänk snabbt! från Enligt O, som går ut på att snabbt välja mellan olika alternativ.

Den här veckans fem snabba är:

Radio eller poddar?
En gång i tiden lyssnade jag väldigt mycket på radio, men numera blir det bara poddar. Jag gillar att man kan välja själv vad man vill lyssna på och när, och det gäller både själva radioprogrammen och musiken. Ibland lyssnar jag dock på radioprogram i poddformat, till exempel P3 Dokumentär. För något år sedan skrev jag ett inlägg om mina favoritpoddar, som finns att läsa här för den som är intresserad.

Mandelmassa eller vaniljkräm?
Om jag får välja vill jag ha en helt vanlig semla med mandelmassa, gärna i varm mjölk men det går bra utan också. Om jag bakar själv skippar jag kardemumman.

E-böcker eller pappersböcker?
Jag har alltid gillat pappersböcker och kommer nog alltid att göra det. Nu på slutet har jag dock börjat bli mer och mer förtjust i e-böcker för det är ju så himla praktiskt, speciellt nu när jag har köpt en Kindle och slipper läsa på telefonen. Nu kan jag till och med komma på mig själv med att önska att jag köpt en stor och tung bok som e-bok istället, och så tänkte jag aldrig tidigare.

Bokstavsordning, genre eller färg?
Mina bokhyllor är sorterade efter genre och sedan författarens efternamn. Jag tycker att färgsorterade hyllor är riktigt snygga, men jag provade själv en gång och det drev mig till vansinne att behöva ställa böcker från samma serie på olika ställen.

Tulpaner eller ranunkel?
Jag är verkligen ingen blomsterfantast, men om jag ska välja så är nog tulpaner lite finare.

fredag 14 februari 2020

The Bookish Life of Nina Hill av Abbi Waxman

42379022. sy475 Titel
The Bookish Life of Nina Hill av Abbi Waxman

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon (men e-boken finns också på Bokus och kostar endast 21kr just nu!)

Vad handlar boken om?
Los Angeles-bon Nina Hill är nöjd med sitt liv. Hon har fullt upp med sitt arbete i en bokhandel, sina olika bokklubbar, sitt trivia-lag, och sin katt Phil. Att hennes mor ständigt är på resande fot och lät Nina uppfostras av en nanny stör henne inte nämnvärt.

Men när Nina plötsligt får besök av en advokat som berättar att hennes far har avlidit vänds hennes liv upp och ned. Hon har aldrig ens känt till faderns identitet, men nu får hon veta att hon har en hel hög släktingar: syskon, syskonbarn och till och med syskonbarnbarn, och de bor allihop i LA och är väldigt intresserade av att lära känna henne.

Vad tyckte jag?
Jag har komplicerade känslor inför den här boken. Å ena sidan tyckte jag mycket om den, och jag sträckläste den i två sittningar. På många plan kan jag relatera till Nina och hur hon tänker och fungerar, och jag tyckte även mycket om de flesta andra karaktärerna; jag blev speciellt förtjust i Ninas nya familjemedlemmar. Ninas far är en intressant karaktär som är närvarande men ändå inte; han är ju redan död och Nina får aldrig träffa honom, men Ninas släktingar pratar mycket om honom och de har alla vitt skilda uppfattningar om hur han var som person. Vem som har mest rätt i sin tolkning får man aldrig veta, vilket jag tycker är spännande.

Jag har aldrig varit i Los Angeles, men det märks att författaren hyser varma känslor för staden och jag tycker mycket om miljöbeskrivningarna. Även språket i övrigt sticker ut; både dialogerna och Ninas inre tankar är rappa och fantastiskt roliga.

Men det finns också vissa aspekter som jag tyckte mindre om, och ju mer jag tänker på boken så här i efterhand, desto mer stör de mig. Jag är inte superförtjust i kärlekshistorien mellan Nina och hennes triviarival Tom; den kändes lite onödig och tog för mycket plats, och det var vissa specifika saker som hände mellan dem som jag inte tyckte kändes helt okej.

Slutet av boken kom plötsligt och allting hände väldigt snabbt; det kändes lite hafsigt jämfört med resten av boken.

Och ja, jag har liksom vant mig vid att kvinnliga huvudpersoner, speciellt i såna här böcker, nästan alltid är normsmala, även om jag personligen tycker att det blir lite trist och enformigt. Men det är skillnad, tycker jag, på att ha en karaktär som råkar vara smal, och att hela tiden påpeka hur smal och liten hon är på ett sätt som gör det klart att smal = bra/snygg. Tyvärr hamnar den här boken i den senare kategorin.

Men bra var den defintivt ändå, och även om den inte fick högsta betyg av mig så rekommenderar jag den verkligen.

Läst: Februari 2020

Betyg: 4/5 

Helgfrågan v. 7

I veckans helgfråga undrar Mia om vi har kollat in bokrean och förbokat några böcker.

Tidigare år har jag alltid köpt ett vansinnigt antal böcker på bokrean, och många av dem har sedan förblivit olästa. Inte så hållbart i längden, eftersom jag bara har två bokhyllor och ingen plats för fler.

Två av mina läsmål för 2020 är att läsa fler hyllvärmare (dvs. böcker jag ägt länge men ännu inte läst) och att läsa fler biblioteksböcker. Det i kombination med att jag på sistone mer och mer har börjat föredra e-böcker, har lett till att jag faktiskt inte har förbokat särskilt många böcker på rean i år. Istället gick jag igenom rean på Adlibris och Bokus och skrev ned det som verkade intressant, och sedan kollade jag om de intressanta böckerna finns på mitt bibliotek. Och tänk, de allra flesta gör det!

Tre förbokningar har det dock blivit. På Adlibris har jag förbokat London: en berättelse om en stad av Gunnar Pettersson. Jag tycker mycket om London, och jag tänker att just denna bok kan vara rolig att ha ett eget exemplar av. På Bokus har jag förbokat Skendöda och Verkanseld av Louise Boije af Gennäs, den andra och tredje delen i Motståndstrilogin. Jag har redan den första boken i trilogin, Blodlokan, men även den finns på rean för den som är intresserad.

--

Veckans bonusfråga lyder: vad längtar du efter?
Lätt fråga! Just nu längtar jag efter sportlov. Eftersom jag bor så långt norrut har vi den sista sportlovsveckan, så det är två veckor kvar, men jag ser verkligen fram emot det.

fredag 7 februari 2020

A Bone to Pick av Melinda Leigh

40849216. sy475 Titel
A Bone to Pick av Melinda Leigh (Widow's Island #2)

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon

Vad handlar boken om?
A Bone to Pick är den andra delen i en serie kortromaner som utspelar sig på och omkring den lilla ön Widow's Island i Washington.

Tessa Black gav upp sin karriär hos Seattle-polisen för att flytta hem till Widow's Island när hennes mamma blev sjuk. Som en av de få anställda hos Widow's Islands polis kallas hon till en bisarr brottsplats: en lokal konstnär har hittats mördad i en park, skjuten i bröstet med en harpun.

Vad tyckte jag?
Jag läste den första boken i Widow's Island-serien i januari, och jag var inte imponerad. Jag var osäker på om jag skulle läsa resten av serien, men så när nummer 2 dök upp för nästan ingenting på Amazon tänkte jag att jag ändå skulle ge den en till chans. Det var ju både bra och dåligt: å ena sidan var denna ännu sämre än den första, men å andra sidan vet jag ju det nu och kan ge upp serien med gott samvete.

Trots mina problem med den första boken i serien fanns det ändå några saker som jag gillade. Jag tyckte att fallet var intressant, även om upplösningen var för snabb och därför otillfredställande. Jag tyckte även mycket om miljöbeskrivningarna, och jag kände att jag ville lära känna huvudpersonerna.

Den här boken har inget av det. Fallet var totalt ointressant och upplösningen om möjligt ännu mer hafsig. Miljöbeskrivningarna var i princip obefintliga, och huvudpersonerna hade ungefär noll personlighet. Det enda som ger boken en extra halvpoäng är att huvudpersonerna från den första boken, Cate och Henry, är med på ett hörn, och dem tycker jag fortfarande om.

Jag hade verkligen hoppats att serien skulle ta sig, för jag är ändå intresserad av det genomgående mysteriet, dvs. vad som hände med Tessas och Cates barndomsvän Samantha. Tyvärr nämndes det fallet ännu mindre i den andra boken än den första, och det är inte tillräckligt för att få mig att vilja fortsätta med serien.

Läst: Februari 2020

Betyg: 1,5/5

tisdag 4 februari 2020

Januari 2020


Lästa böcker:
Det innersta rummet av Jørn Lier Horst
Close to the Bone av Kendra Elliot
Chase Darkness With Me av Billy Jensen
Stillhouse Lake av Rachel Caine

Antal: 4
Antal sidor: 1131
Snittbetyg: 3,62

Bästa bok: Stillhouse Lake
Sämsta bok: Close to the Bone

Kommentar
Tänk att vi redan är en hel månad in i 20-talet!

Januari var en okej läsmånad för mig. Det började starkt, men mot slutet av månaden gick det sämre. Jag läste ut Stillhouse Lake redan den 20 januari, och sedan blev det ingen mer. Men jag fick i alla fall ihop fyra böcker vilket innebär att jag ligger i fas med årets läsmål (jag satsar på 40 lästa böcker under 2020), så jag är hyfsat nöjd ändå.

Även kvalitetsmässigt var januariläsningen okej. Den bästa boken jag läste var Stillhouse Lake, som fick 4,5 i betyg. Riktigt, riktigt bra och spännande, och igår fick jag tag i uppföljaren för endast 2 dollar, så nu är jag redo att ge mig i kast med den också. Även Det innersta rummet var riktigt bra, trots att det nog inte är den bästa i William Wisting-serien, och den fick 4 i betyg.

Chase Darkness With Me var en mycket lättläst memoar/true crime-bok, och den hade mycket som jag gillade, men också en del saker som jag störde mig på. I slutändan fick den 3,5 i betyg.

Sämst var Close to the Bone, som är en kortroman på endast 94 sidor. Det jag inte gillade med boken hade främst med längden att göra, och det var tillräckligt för att dra ned betyget till 2,5. Jag var osäker om jag skulle fortsätta med serien, men även denna uppföljare fanns att köpa för 2 dollar, så jag ger den en chans till. Gillar jag inte tvåan heller så blir det nog ingen mer.

För närvarande håller jag på med flera olika böcker samtidigt, vilket är olikt mig. Jag har läst ungefär 100 sidor i The Only Plane in the Sky, men den har fått vila den senaste veckan. Som jag skrev i ett annat inlägg  har jag gjort illa svanskotan och har svårt att sitta och ligga bekvämt, och detta är en så stor och tung bok att jag faktiskt har svårt att hålla i den just nu. Istället har jag börjat läsa Nothing Stays Buried av P.J. Tracy, eftersom den är liten och lätt och jag kan hålla den med en hand.

måndag 3 februari 2020

Tänk snabbt! v. 6

Jag har inte så mycket att rapportera om gällande läsningen just nu, mer än att det går segt. Jag skadade svanskotan förra veckan och en oväntad konsekvens av det är att läsandet har blivit lidande, eftersom allt är så himla obekvämt hela tiden och jag har svårt att både sitta och ligga ner.

Istället blir det olika sådana här små utmaningar som jag tycker är roliga, och nu är det dags för en ny Tänk snabbt! från Enligt O .

Den här veckans fem snabba är:

Bragdguldet eller Jerringpriset?
Jag bryr mig ungefär 0% om sport, så jag har faktiskt ingen åsikt i frågan.

Drama eller action?
Båda! Eller rättare sagt, en kombination. Jag gillar drama, men det får inte bli för segt. Och jag gillar action, men det måste finnas någon typ av meningsfull handling också.

Mellofrälst eller melloskeptiker?
Framför allt är jag vansinnigt förtjust i Eurovision Song Contest; det är en av årets höjdpunkter för mig. Melodifestivalen är inte alls lika bra men det hör ju liksom till, så jag brukar titta på det också. (Men jösses vilka bottennapp det var i lördags alltså!)

Debutanter eller säkra kort?
(Jag är tydligen väldigt dålig på att bara välja det ena eller det andra, sorry!) Det är ju fantastiskt att få ge sig i kast med en ny bok av sin favoritförfattare, men det finns ju alltid en risk att man blir besviken. Att läsa en debutant kan förstås vara riskabelt, men jag gillar att läsa en bok som jag har noll förväntningar på för ganska ofta blir jag positivt överraskad.

Pocketböcker eller inbundna böcker?
Pocketböcker kan förstås vara bra i vissa situationer, om man ska ha boken med sig i väskan till exempel, men jag tycker nog ändå bättre om inbundna böcker. De är så mycket snyggare, och håller för många omläsningar förutsatt att man är försiktig med omslaget.