Jag hakar på och berättar om fem saker som ni nog inte vet om mig.
Jag började på scouterna 2004 när jag var fjorton, och det påverkade min ungdomstid enormt mycket. Vi var ett stort gäng i samma ålder som var scouter och även umgicks annars, och de är fortfarande mina närmaste vänner. Under en period på gymnasiet var jag även ledare för scoutkårens yngsta avdelning, åtta- och nioåringarna. Jag slutade runt 2010-2011 däromkring, och det berodde på att jag hade flyttat så långt bort att det blev för svårt att vara tillräckligt engagerad. Om jag någon gång flyttar tillbaka till trakten, och tanken har slagit mig, kommer jag nog att börja igen.
- Jag har ett medfött hjärtfel som heter Fallots tetrad, och har blivit opererad fyra gånger för det: tre gånger när jag var riktigt liten och fjärde gången när jag var 20. Idag mår jag bra och kan leva ett mer eller mindre normalt liv, men jag går på kontroll en gång om året och det kan hända att det behövs fler operationer i framtiden.
- När det gäller mat är jag nog varken mer eller mindre kräsen än de flesta, men något som jag bara inte tål är ärtsoppa. Det är så fruktansvärt vidrigt, och till och med lukten får mig att vilja kräkas.
- Jag älskar djur och är uppvuxen med både hund och katt, och även marsvin och hamster under en period. Nu har jag har en snart sjuårig katt som heter Dexter, och skulle gärna vilja ha hund också men det är liksom svårt eftersom jag jag är borta så mycket. Någon gång i framtiden kanske, och tills dess får jag umgås med mammas hundar när jag är där.
- Mitt intresse för deckare, seriemördare och allsköns ruggigheter har vuxit fram på senare år; som barn var jag ganska lättskrämd. När jag var typ nio läste jag en liten faktabok i skolan om Bockstensmannen. Jag minns att boken innehöll foton av skelettet, och även någon berättelse om mannen som hittade kroppen, som själv var ett barn då. Jamen tjohej, jag hade mardrömmar i flera månader efteråt.
(Dexter + böcker = yes good)
Vilken sötnos din katt är! :) Jag tror jag läste samma faktabok om Bockstensmannen, men jag har alltid varit fascinerad av sånt där :)
SvaraRaderaMen gulle-katteeeen! Jag var också med i scouterna ett tag, fast bara typ en termin... Jag tyckte vi fick vara för lite i skogen, haha.
SvaraRaderaÅh jag ångrar så mycket att jag inte var med i scouterna när jag var yngre. Det är verkligen något jag skulle ha kunnat tycka om. Och jag har hört av så många att det för med sig många fina minnen och vänner. Håller också med Victoria och Anna, din katt är SÅ söt :')
SvaraRadera