Kaosutmaningen 2019 - utvärdering

Då var det dags att sammanfatta 2019 års kaosutmaning.

För den som inte vet så består kaosutmaningen av 35 olika punkter, och målet är att bocka av minst 20 av dem innan året är slut. Varje bok man läser får bara motsvara en punkt på listan.

Under 2019 läste jag 33 böcker och jag lyckades bocka av 21 punkter i kaosutmaningen, vilket innebär att jag nådde mitt mål. Jag hade så klart hoppats på att bocka av ännu fler, men jag är ändå nöjd, speciellt eftersom jag inte direkt ansträngde mig för att hitta böcker som passade in någonstans i utmaningen. Jag läste mest bara vad jag kände för, och sedan kollade jag i efterhand om boken kunde bocka av någon punkt.

Här är de punkter jag bockade av:
Läs en bok med ett blått omslag - Close to Home av Cara Hunter
Läs en bok vars författare är från Australien eller Nya Zeeland - Hetta av Jane Harper
Läs en bok vars titel består av ett enda substantiv - Utmarker av Arne Dahl
Läs en bok som du har lånat på biblioteket - De vackraste av Karin Slaughter
Läs en bok med ett djur på omslaget - Älska dig till döds av Peter James
Läs en tegelsten (minst 500 sidor) - Kodnamn Alice av Kate Quinn
Läs en bok med färre än 150 sidor - Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried
Läs en debutroman - Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris
Läs en bok utgiven 2019 av en svensk författare - Cold Case: Försvunnen av Tina Frennstedt
Läs en bok skriven från ett jagperspektiv - Honestly Ben av Bill Konigsberg
Läs en kriminalroman - Insidious Intent av Val McDermid
Läs en feministisk bok - Herravälde av Elin Olofsson
Läs en bok som du valde därför att du hade läst om på en eller flera bokbloggar - Silvervägen av Stina Jackson
Läs en bok som har mer än en författare - Love as Always, Mum xxx av Mae West och Neil McKay
Läs en bok vars titel börjar på K - Katharinakoden av Jørn Lier Horst
Läs en bok där ingen kör bil - Ghostly Echoes av William Ritter
Läs första boken i en serie - Tysta rop av Angela Marsons
Läs en bok skriven av någon du aldrig läst något av tidigare - No Stone Unturned av Steve Jackson
Läs en bok med en möbel på omslaget - Thirteen av Steve Cavanagh
Läs om en bok som du har läst tidigare - Check, Please! av Ngozi Ukazu
Läs en bok av en nordisk författare som inte är svensk - Grottmannen av Jørn Lier Horst

Här är de punkter som jag inte bockade av:
Läs en bok som är en dystopi
Läs en bok vars författare är från Afrika
Läs en bok vars författare är från Asien
Läs en SF-bok
Läs en bok som utspelar sig i Värmland
Läs en bok som skrevs före 1900
Läs en biografi
Läs en barnbok
Läs en bok som utspelar sig under julen
Läs en bok med ett religiöst budskap / en religiös handling
Läs en novellsamling
Läs en bok som har något ätbart i titeln
Läs en lyriksamling
Läs en bok på ett annat språk än svenska eller engelska

Och här är slutligen de böcker jag läste som inte bockade av någon punkt i utmaningen:
Dödsmärkt av Peter James
The Scent of Death av Simon Beckett
A Killer's Mind av Mike Omer
In the Darkness av Mike Omer
How the Dead Speak av Val McDermid
Sons of Cain av Peter Vronsky
My Sister's Grave av Robert Dugoni
Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston
The Wrong Side of Right av Jenn Marie Thorne
The Sixth Idea av P.J. Tracy
Just What Kind of Mother Are You? av Paula Daly
Död mans fotspår av Peter James

En smakebit på søndag - Check, Please! #Hockey

Den här veckan är det bloggen Betraktninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Jag kände mig så oändligt less efter att jag äntligen hade tragglat mig igenom Död mans fotspår (mer om det här), så det stod liksom helt still när jag skulle försöka välja nästa bok att läsa. Jag skrev ett lite klagande inlägg om det i en av mina Facebook-grupper, och en person föreslog att jag skulle läsa om en bok jag redan läst. Hon menade att då vet jag åtminstone redan i förväg att det blir en trevlig läsupplevelse. Låt mig säga att denna människa är ett geni.

Så nu håller jag på att läsa om Check, Please! #Hockey av Ngozi Ukazu. Jag tipsade om den nyligen i en tisdagstrio, men här kommer det igen för den som missade det inlägget. Check, Please! är en mycket populär webcomic som sedermera publicerats i bokform, och den här första boken, #Hockey utgör den första halvan av serien. Serien handlar om Eric Bittle, hockeyspelare, konståkare och pajfantast som flyttar från Georgia till Massachusetts för att gå på college, och även spela i sin nya skolas hockeylag. Vi får naturligtvis även bekanta oss med resten av laget, som alla är mer eller mindre udda typer.

Det är svårt att citera en bok där bilderna är minst lika viktiga som texten, så jag har istället valt att klippa in en kort sekvens från serien. Bilderna tillhör naturligtvis inte mig, utan Ngozi Ukazu.

Död mans fotspår av Peter James

Titel
Död mans fotspår av Peter James (Roy Grace #4)

Var fick jag tag på den?
Bokus (för flera år sedan; den verkar inte finnas på svenska längre)

Vad handlar boken om?
I det totala kaoset som uppstår i New York City på morgonen den 11 september 2001 inser en misslyckad affärsman från England att detta är hans chans att slippa sina skulder och börja ett nytt liv.

Sex år senare hittas kropparna efter två kvinnor som båda varit döda länge, den ena i England, den andra i Australien. Båda visar sig ha kopplingar till en brittisk man som dog i 9/11.

Samtidigt försöker en vettskrämd kvinna gömma sig för den man som jagar henne; hon har något som tillhör honom och han är rasande och livsfarlig.

Vad tyckte jag?     
Jag erkänner att jag har läst Roy Grace-serien i oordning. Tidigare i år läste jag nummer 11 och 12 i serien, och tyckte mycket om båda trots att jag hoppade in mitt i serien. Denna fjärde bok har jag haft stående i bokhyllan i flera år, men jag hade glömt att den tillhörde samma serie så det föll mig inte in att läsa den först. Kanske var det tur, för om jag hade börjat med denna tror jag inte att jag hade läst någon av de andra.

Den här boken är fruktansvärt seg. Man kan ju tycka utifrån beskrivningen av handlingen att det skulle vara spännande, men icke. Historien berättas från många olika personers perspektiv; i varje nytt kapitel byts perspektiv, och eftersom kapitlen är så korta känns det mest som man står och stampar. Så fort det händer något för en person så tar kapitlet slut och nästa perspektiv tar vid, och sedan upprepas denna procedur om och om och om igen. Sakta pusslas historien ihop utifrån dessa många småbitar, men inget av det är särskilt intressant. Och dessutom känns det inte ens som att seriens huvudperson, Roy Grace, gör särskilt mycket i den här boken? Det känns mest som att det handlar om annat folk. Mycket märkligt.

Trots detta finns det ändå ett litet mysterium eller en känsla av att vilja veta hur det slutar, och det var egentligen bara det som gjorde att jag faktiskt läste ut boken. Mycket riktigt blev det faktiskt ganska spännande på de sista 30 sidorna, och det fanns till och med en liten twist som jag verkligen uppskattade. Synd bara att vägen dit var så ofantligt tråkig och frustrerande.

Jag planerar att fortsätta med serien, för jag gillade ju trots allt de två senare böckerna som jag har läst, men jag kommer nog inte att gå tillbaka och läsa fler av de äldre böckerna i serien.

Läst: December 2019

Betyg: 2/5

Helgfrågan v. 51

I veckans helgfråga undrar Mia vilken läsutmaning vi tänker anta nästa år.

De utmaningar jag genomfört under 2019 är Goodreads-utmaningen där man själv bestämmer vilket antal böcker man vill läsa, samt årets kaosutmaning.

Jag kommer definitivt att fortsätta med Goodreads-utmaningen, och jag ska nog till och med försöka öka antalet böcker lite för 2020. Jag hoppas också verkligen att det kommer en ny kaosutmaning nästa år, för den tycker jag är väldigt rolig!

Veckans bonusfråga lyder: vilken maträtt är ett måste på julbordet?
Potatisgratängen ett absolut måste; det är kanske inte den mest traditionella julbordsrätten, men för mig är den superviktig. Och så de hemgjorda köttbullarna förstås!

No Stone Unturned av Steve Jackson

Titel
No Stone Unturned: The True Story of the World's Premier Forensic Investigators av Steve Jackson

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon

Vad handlar boken om?
NecroSearch International är en amerikansk ideell organisation som hjäper polisen att hitta så kallade clandestine graves, det vill säga platser där mordoffer begravts eller gömts i naturen. Organisationen består främst av framstående experter och vetenskapsmän inom en rad områden och de använder olika metoder för att lokalisera mänskliga kvarlevor; allt från botanik till antropologi till geofysik.

Steve Jackson berättar historien om hur organisationen först kom till i slutet av 1980-talet, och sedan går han igenom fem olika fall där NecroSearch hjälpt polisen att hitta kvarlevorna efter mordoffer.

Vad tyckte jag?
No Stone Unturned var en positiv överraskning. Jag hade en tanke om att det kanske skulle bli för tungt och vetenskapligt, men det var det verkligen inte. Trots det (i dubbel bemärkelse) svåra ämnet har Steve Jackson lyckats skriva en bok som är synnerligen lättläst; det påminner oväntat mycket om att läsa en vanlig roman, och vetenskapen förklaras på ett sätt som gör den lätt att förstå utan att idiotförklara läsaren.

Den första delen av boken handlar mest om hur organisationen kom till, och det var både intressant och gav en viktig förförståelse, men jag tyckte nog ändå att de olika fallen som Jackson berättar om var mest spännande. Jag gillar att han inte bara berättar om NecroSearch och deras sökande efter kroppen, utan först ger en gedigen bakgrundsinformation om själva fallet, och sedan fortsätter efter att kroppen hittats så att man även får veta hur det gick efteråt. På så viss får man följa hela fallet från början till slut, och det tyckte jag var bra.

Det enda som drar ned betyget lite för mig är att det nämns väldigt många namn i boken, och stundtals hade jag lite svårt att hålla reda på vem som var vem.

Läst: December 2019

Betyg: 4,5/5

10 Year Challenge i böcker

Alldeles strax lämnar vi 10-talet bakom oss, och en populär trend just nu är den så kallade 10 Year Challenge, alltså att lägga upp två bilder av sig själv sida vid sida, en från 2009 och en från 2019.

YouTubern Rincey Reads har skapat en bokrelaterad version av utmaningen, och jag hänger på! Frågorna har jag översatt till svenska för tydlighetens skull. Det vore roligt om fler ville svara på frågorna, men länka då gärna i kommentarerna så att jag hittar era svar.

Vilken var den bästa boken du läste 2009?

Det blev genast klurigt, för jag började inte anteckna vad jag läste förrän 2013. Jag minns naturligtvis inte precis alla böcker jag läste för tio år sedan, men jag vet att jag läste Cold Granite av Stuart MacBride den sommaren och tyckte mycket om den (fast jag läste den svenska översättningen, som inte verkar finnas i tryck längre).

Vilken var den bästa boken du läste 2019?

Ni börjar säkert tröttna på mitt tjat om Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston vid det här laget, men jag sade när jag hade läst den att det var den bästa boken i år, och det stämmer fortfarande fast jag har läst fyra böcker till sedan dess.

Vilken var den sämsta boken du läste 2009?

Den här frågan var lätt! Våren 2009 gick jag sista terminen på gymnasiet, och i skolan var jag tvungen att läsa Gökboet av Ken Kesey. Den boken har varit mitt absoluta hatobjekt sedan dess.

Vilken var den sämsta boken du läste 2019?

Jag har faktiskt inte läst särskilt många böcker som jag inte tyckte om i år. Jag pluggar ju inte längre så jag slipper läsa böcker som någon annan har bestämt att jag ska läsa, och jag har i princip slutat läsa ut böcker som jag inte gillar. Och sen kanske jag har haft lite tur också, vem vet? Hur som helst så får det nog bli Ghostly Echoes av William Ritter, som jag gav 3/5 i betyg. Jag har läst några andra treor också, men Ghostly Echoes var en extra besvikelse eftersom jag hade så höga förväntningar på den. Jag tyckte väldigt mycket om de två första böckerna i serien, och därför kändes det så snopet när jag läste den här tredje och den liksom for iväg åt ett helt annat (konstigt) håll än jag hade väntat mig.

Nämn en bok som publicerades under 2009 som du vill läsa

Jag vill väldigt gärna läsa The Indifferent Stars Above av Daniel James Brown, som kom ut i april 2009.

Nämn en bok som publicerades 2019 som du vill hinna läsa innan 2020

En av de böcker som står högt upp på min att läsa-lista är Bara lite till av Simona Ahrnstedt, som kom ut i oktober i år. I ärlighetens namn tror jag dock inte att jag kommer hinna med den innan året är slut.

Nämn en genre som du brukade läsa mycket av, men som du inte läser så ofta längre

Ungdomslitteratur. Jag läser fortfarande ungdomslitteratur ibland, men nästan bara böcker som riktar sig till något äldre läsare (det som ofta kallas för YA, eller Young Adult). Förr läste jag även böcker som riktade sig till yngre läsare, men det har jag nästan slutat med.

Nämn en genre som du har upptäckt under det här årtiondet

True crime, dvs. böcker som handlar om verkliga brott (framför allt mord). Jag var redan innan intresserad av ämnet, men jag läste mest deckare och såg på fiktiva polisserier. Under det här årtiondet har jag även börjat intressera mig mer för verkliga brott.  

Vilken läs- eller bokrelaterad (o)vana vill du lämna kvar i 10-talet?

Jag har i perioder varit dålig på att läsa; det kan gå månader utan att jag läser en enda bok fast jag vet att jag mår bättre när jag läser. Jag vill sluta skjuta upp läsningen utan anledning.

Vilken läs- eller bokrelaterad vana vill du börja med under nästa årtionde?

Jag vill börja använda biblioteket mer, istället för att alltid köpa de böcker jag vill läsa. Och när jag nu ska köpa böcker så vill jag börja handla mer hos den lokala bokhandeln, som ju faktiskt är jättebra, istället för att köpa så mycket böcker online.

En smakebit på søndag - Just What Kind of Mother Are You?

Den här veckan är det bloggen Betraktninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Just What Kind of Mother Are You? av Paula Daly. Det handlar om Lisa som är en typisk stressad och utmattad trebarnsmamma. Mitt i stressen och pressen sker ett missförstånd. Det var meningen att dottern till Lisas väninna Kate skulle sova över, men Lisa är av uppfattningen att övernattningen är inställd eftersom hennes egen dotter är sjuk. Detta har dock inte Kate informerats om, så både Kate och Lisa antar att flickan är hos den andra och därför dröjer det till morgonen därpå innan man inser att hon aldrig kom hem från skolan dagen innan.

I turn to him. 'Joe, I know we're talking about this like I am responsible, and I know that I am responsible, but do you really think it's all my fault? Or am I being...'
    I don't finish the sentence. I feel so pounded by Alexa's attack I'm not sure what I'm thinking.
    Joe starts fiddling with the heater, directing the heat from our feet up towards the screen. When he realizes I really do want an answer, he stops. Turns around in his seat to face me. 'Honestly?' he asks. 'You want me to be totally honest with you?'
    'Yes,' I say firmly, but the fear in my eyes tells him to tread carefully.
    'You should have rung them to say there was no sleepover."
    I screw my eyes tightly shut.
    'But don't you think Kate should have checked, or something?' I press. 'Don't you think it was partly Kate's fault that she went through all of yesterday, and overnight, and into this morning, without checking on Lucinda. Not even once?'
    Joe's expression doesn't change. 'Not if she thought Lucinda was with you. No, I don't.'

Fem en fredag v. 50

Glad lucia! Ska ni se något luciatåg idag?

Veckans tema på Fem en fredag är Häng.

Vart skulle du kunna gå där alla visste ditt namn?
Definitvt på jobbet. Jag undervisar hälften av eleverna på högstadiet, och de flesta andra vet nog också vem jag är.

Vart går du för att vara runt folk utan att behöva prata eller bli igenkänd?
Staden där jag bor är så pass liten att man "riskerar" att stöta på folk man känner nästan överallt. Så jag måste nog lämna stan i så fall.

Vart kan du gå för att känna dig hemma, utan att det är ditt eget hem?
Till mamma. Jag har aldrig bott där mamma bor nu, men jag är där så ofta att jag känner mig i princip lika hemma där som i mitt eget hem.

Vart äter du mat när plånboken är tunn?
Hemma. Det är ju nästan alltid billigare att laga mat själv än att äta ute.

Vad är ett känt ställe du önskar fanns i närheten av dig?
"Känt" vet jag inte om man kan kalla det, men ett ordentligt köpcenter. Närmaste för mig är Birsta i Sundsvall och det ligger ändå så pass långt bort att det blir ett heldagsprojekt att åka dit. Man måste planera noga i förväg vad man ska ha och tänka efter så att inget blir bortglömt, och innan man är klar och kan åka hem är man helt slut. Ibland önskar jag att det låg så pass nära att man bara kunde svänga in i förbifarten om det var något man skulle ha.

Tisdagstrio: Litteraturpristagare

Veckans tisdagstrio är "Litteraturpristagare" med anledning av Nobeldagen. Jag har läst ytterst få nobelpristagare, men det finns ju förstås andra litteraturpriser.

Jag bestämde mig för att slå ett slag för en av mina favoritförfattare, nämligen den skotska deckarförfattarinnan Val McDermid, genom att nämna tre litterära priser som hon har vunnit.

The Gold Dagger
Den brittiska föreningen Crime Writers' Association delar årligen ut olika priser, som kallas daggers ("dolkar"), till författare inom kriminallitteraturen. Gulddolken delas ut till årets bästa kriminalroman utgiven på engelska, och det priset vann McDermid år 1995 för boken The Mermaids Singing (Sjöjungfrun sjöng sin sång i svensk översättning). Det är den första boken i serien om Tony Hill och Carol Jordan, som är en av mina favoritserier. Jag tycker dock inte att den här första boken är den bästa i serien. (CWA delar även ut The Diamond Dagger, som tilldelas en författare för hela hens författargärning. McDermid fick diamantdolken år 2010.)

Anthony Awards
Anthony-priserna delas ut varje höst under konventet Bouchercon (döpt efter författaren och recensenten Anthony Boucher, en av Mystery Writers of Americas grundare), och tilldelas deckarförfattare i några olika kategorier. McDermid fick Anthony-priset för bästa roman år 2001 för boken A Place of Execution (Dödsdomen i svensk översättning). Det är en fristående deckare.

Lambda Literary Awards
Den amerikanska organisationen Lambda Literary Foundation delar årligen ut priser i en rad olika kategorier till verk som utforskar HBTQ-relaterade teman. McDermid tilldelades priset i kategorin "Lesbian Mystery" år 2011 för boken Fever of the Bone (I mördarens nät i svensk översättning). Det är den sjätte boken i serien om Tony Hill och Carol Jordan.

(Val McDermid på bokmässan i Göteborg 2017)

Fem en fredag v. 49

Jag hänger på veckans Fem en fredag hos ElisaMatilda, och veckans tema är Flyttfågel.

Om du skulle migrera på hösten, var skulle du bo?
Jag gillar hösten, men skulle gärna slippa vintern och den tidiga våren. Jag gillar heller inte när det är för varmt, så jag skulle kunna tänka mig att bo någonstans där det är kanske 20-25 grader på vintern men helst inte mer än så. Florida kanske?

Hur länge har du bott i din nuvarande lägenhet?
I drygt fem år, sedan augusti 2014.

Vad är något du skulle vilja förändra hemma?
Mitt kök är nog bland det fulaste jag har sett. Köksluckorna är gula i en nyans som mest ser smutsig ut, och min mamma säger att tapeterna är identiska med de som hennes kompis hade på 80-talet. Min hyresvärd helrenoverar för närvarande varje lägenhet som blir tom, så jag har inga förhoppningar om att få något åtgärdat medan jag fortfarande bor kvar.

Hur många gånger i ditt liv har du flyttat?
Jag har flyttat tio gånger i mitt liv, dvs. i snitt vart tredje år. Jag har bott på fyra olika platser i landet.

Bor du där du vill bo?
Jag vantrivs inte där jag bor, men jag har funderat på att flytta tillbaka söderut.

November 2019

Lästa böcker:
In the Darkness av Mike Omer
My Sister's Grave av Robert Dugoni
Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston
The Wrong Side of Right av Jenn Marie Thorne
Herravälde av Elin Olofsson

Antal: 5
Antal sidor: 2047
Snittbetyg: 4,3

Bästa bok: Red, White & Royal Blue
Största överraskning: Herravälde

Kommentar
November var en riktigt bra läsmånad! Jag läste inte riktigt lika många böcker som i oktober men jag tyckte riktigt bra om alla böcker jag läste, och det är ju viktigare.

Den bästa boken jag läste var Red, White & Royal Blue, vilket jag verkligen också hade hoppats på eftersom jag hade hört så mycket bra om den.

Den största överraskningen var Herravälde, eftersom boken ligger lite utanför min komfortzon och jag var osäker på om jag skulle gilla den, men det gjorde jag verkligen. Dessutom fick jag äntligen checka av den tjugonde punkten i kaosutmaningen (en feministisk bok).

In the Darkness är uppföljaren till A Killer's Mind som jag läste i oktober och tyckte mycket om. Uppföljaren var minst lika bra.

My Sister's Grave var ytterligare en sådan bok som jag inte hade några förväntingar på, men jag tyckte riktigt bra om den också och planerar att fortsätta med serien.

The Wrong Side of Right började jag läsa redan 2016, men fastnade efter 68 sidor av anledningar som inte hade med boken att göra. Sedan dess har den stått orörd i hyllan eftersom det kändes så jobbigt att behöva läsa om de där första 68 sidorna, trots att jag var hyfsat säker på att jag skulle gilla boken. Men nu tog jag äntligen tag i det och glad är jag för det, för den var ännu bättre än jag hade väntat mig.

Som vanligt har jag ingen läsplan för kommande månad. Jag hoppas hinna läsa minst fyra böcker, men det går ganska långsamt med No Stone Unturned; den är bra men kanske inte riktigt en sådan bok som man sträckläser, och dessutom har jag väldigt mycket annat att göra just nu, så det återstår att se hur det går med det. Å andra sidan jobbar jag bara till den 20:e och sedan har jag jullov, så förhoppningsvis hinner jag läsa en hel del medan jag är ledig.

Tisdagstrio: Hej, mitt vinterland!

Temat för veckans tisdagstrio är "Hej, mitt vinterland!", och för mig var det faktiskt inte helt lätt att hitta vintriga böcker.

My Sister's Grave av Robert Dugoni
My Sister's Grave var en av de böcker som jag läste och recenserade nu i november. Det är den första boken i serien om Tracy Crosswhite, vars lillasyster Sarah försvann för tjugo år sedan. Tracy har aldrig trott på att den man som dömdes för mordet på Sarah var den skyldige, och när Sarahs kropp plötsligt återfinns tyder omständigheter på fyndplatsen på att Tracy kan ha haft rätt hela tiden. Boken är egentligen inte särskilt vintrig, men en viktig del av berättelsen utspelar sig faktiskt under en fruktansvärd snöstorm så jag tycker nog att det räknas.

Check, Please! Book 1: #Hockey av Ngozi Ukazu
Check, Please! är en webcomic som sedermera publicerats i bokform. Den här första boken, #Hockey utgör den första halvan av serien, och den andra halvan heter Sticks and Scones och kommer ut till våren men finns redan nu att läsa gratis online.
Serien handlar om Eric Bittle, aka Bitty, hockeyspelare, konståkare och pajfantast som flyttar från Georgia till Massachusetts för att gå på college, och även spela i sin nya skolas hockeylag. Vi får naturligtvis även bekanta oss med resten av laget, som alla är mer eller mindre udda typer, och lagets gemensamma hus som de kallar för The Haus.

Snow Blind av P.J. Tracy
Snow Blind är den fjärde boken i serien om mjukvaruföretaget Monkeewrench, som hjälper poliserna Leo Magozzi och Gino Rolseth att lösa olika brott. Jag har läst de sex första böckerna i serien (det finns tio hittills men jag kom av mig lite) och jag gillar serien skarpt. I den här fjärde boken är det vinter i Minneapolis, och i en park hålls en snögubbetävling. Mitt bland alla barns kreationer görs dock en fasansfull upptäckt: två döda poliser som gömts i snögubbar. Längre norrut görs en liknande upptäckt, och mitt under den värsta snöstormen på åratal måste Magozzi och Rolseth försöka lista ut hur de två brotten hänger ihop.

En smakebit på søndag - No Stone Unturned

Den här veckan är det bloggen Betraktninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Var det inte jag som uttryckligen sade att jag inte skulle läsa fler mörka böcker i år? Det gick ju sådär. I veckan började jag nämligen läsa No Stone Unturned: The True Story of the World's Premier Forensic Investigators av Steve Jackson.

Boken handlar om NecroSearch, en amerikansk organisation som hjälper polisen att hitta så kallade clandestine graves, det vill säga platser där mordoffer begravts eller gömts i naturen. De använder en rad olika metoder för att göra detta. I första hand tänker man kanske på sökhundar, men de har även botaniker som har studerat hur växtlighet reagerar på en begravd kropp i närheten, hydrologer som kan se fuktskillnader i marken och således kan indikera var man bör leta, antropologer som kan skilja människoben från djurben och annat material, och många andra experter inom olika områden. Jag, som ju är lite morbid, tycker att det är väldigt spännande.

Drive through the mountains; fly over a swamp or a city; float down a river or on a lake; hike across a desert; and there is a good chance you have looked right past the final resting place of a murder victim.
    They could be anywhere, killed by anyone. His neighbors thought John Wayne Gacy was just a nice guy who enjoyed dressing up like a clown for children's birthday parties. Until the police started finding bodies in his basement.
    Of more than 15,000 murders in this country every year since the 1970's, only about 66 percent are cleared by the arrest of the killer. At the same time, thousands of people simply "disappear" every year - most of them murdered. That means thousands of killers go unpunished. Part of that can be attributed to the fact that many murder victims end up buried by killers in clandestine graves or abandoned in such lonely, isolated places that their bodies are never found.
    The police may believe someone has been murdered. They may even have a suspect. But without a body, charges may never be brought. It's not that it can't be done; it's just much more difficult.

Katharinakoden av Jørn Lier Horst

Titel
Katharinakoden av Jørn Lier Horst (William Wisting #12 / William Wisting - Cold Cases #1)

Var fick jag tag på den?
Akademibokhandeln

Vad handlar boken om?
Detta är den tolfte boken om poliskommissarie William Wisting, men samtidigt den första boken i en ny spinoff-serie där Wisting tar sig an gamla olösta fall.

För tjugofyra år sedan försvann Katharina Haugen spårlöst och lämnade bara efter sig några få ledtrådar, bland annat en lapp med en mystisk kod som ingen någonsin lyckats lösa. På årsdagen av Katharinas försvinnande brukar Wisting ta sig en ny titt på fallet, och sedan åker han och hälsar på Katharinas man, Martin. Genom åren har en sorts vänskap utvecklats mellan de två. Men på den tjugofjärde årsdagen finns ingen hemma när Wisting kommer dit; Martin verkar också ha försvunnit.

Vad tyckte jag?     
I början av året läste jag en annan bok i William Wisting-serien, Grottmannen, och det var en av de bästa böckerna jag läst i år. Katharinakoden var också riktigt bra, men inte riktigt lika vass i mitt tycke (men min mamma har också läst dessa två böcker och hon tyckte att Katharinakoden var bäst, så det är nog en smakfråga).

Jag tycker väldigt mycket om William Wisting och den andra huvudpersonen, hans dotter Line som är reporter. Jag läser väldigt många deckare och ser på väldigt många kriminalserier, och min mest hatade stereotyp är den där (oftast manlige) polisen eller utredaren som har problem i sitt privatliv och tycker att han kan göra lite som han vill på jobbet eftersom han är smart och vet bättre än alla andra. Så är inte Wisting; han är visserligen änkling och sörjer sin fru, men han är väldigt noga med att följa reglerna och att sköta sitt jobb korrekt. Han skulle t.ex. aldrig berätta saker för sin dotter om sitt jobb som hon inte borde veta om.

Bara det är nog för att jag ska vilja läsa fler Wisting-böcker, men de har faktiskt också en väldigt spännande handling. Det kommer definitivt bli fler!

Läst: Juli 2019

Betyg: 4/5

En smakebit på søndag - Herravälde

Den här veckan är det bloggen Flukten fra virkeligheten som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Herravälde av Elin Olofsson. Den utspelar sig 1921 och handlar om tre kvinnor från olika samhällsklasser: direktörsfrun Alice som måste ta hand om företaget efter makens slaganfall, Thomasine som vill bli konstnär, och pigan Brita som längtar efter ett annat liv.

Jag började läsa boken först igår kväll och har inte kommit särskilt långt än, men hittills gillar jag den trots att den kanske ligger lite utanför min comfort zone.

Pulvret skulle lösas i vatten och tas av den som hade sömnproblem. Ett alldeles nytt preparat, och Östlund satte en ära i att alltid hjälpa sina patienter med det senaste, javisst, Anvikenborna skulle inte bli åsidosatta eller behöva behandlas med gamla metoder bara för att de bodde långt från de stora städerna och lasaretten, nej, för Östlund läste medicinska tidskrifter och beställde hem.
    Det var bara det att Alices mor inte visste att hon var gravid, då när hon tog pulvret, under de klarvakna nätterna.
    Inte Östlund heller.
    Och inte vad pulvret kunde göra för skada på ett foster.
    Det var ju bestämt att det inte skulle bli fler barn på Silvernäs, det var alldeles för påfrestande för hennes mor. Det blev ju bara Alice, var det inte så det var sagt, att det skulle handla om att få henne lämpligt gift när den dagen kom? Som ensam arvtagerska till herrgården?

Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston

Titel
Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston

Var fick jag tag på den?
Bokus

Vad handlar boken om?
Alex Claremont-Diaz är sonen till USA:s första kvinnliga president. Alex och storasystern June är unga, snygga och populära, och därför flitigt omskrivna i media. Tyvärr kommer inte Alex särskilt väl överens med en annan ung, snygg och populär figur, nämligen Storbritanniens Prins Henry, och när skvallerpressen får tag i ett foto där de två syns bråka hotar skandalen. Nu måste Alex och Henry låtsas att de två i själva verket är goda vänner, så att inte omvärlden får för sig att det råder instabilitet i relationen mellan deras två länder. När Alex väl tvingas lära känna Henry inser han att den unge prinsen kanske inte är så stroppig och dryg som han tidigare trott.

Vad tyckte jag?     
RW&RB är extremt hypad, både på YouTube och i olika bokgrupper på Facebook. Jag var orolig att den inte skulle leva upp till hypen, men det hade jag inte behövt bekymra mig för. Detta är lätt den bästa boken jag har läst i år. Lätt.

Jag känner mig alltid lite osäkert inställd till romance, men här bara funkar allt. Utöver att jag tycker mycket om både Alex och Henry som personer och att deras förhållande känns hälsosamt (ofta ett problem i romance i mitt tycke), så gillar jag att allt sätts mot en bakgrund av deras roller i sina respektive länder och vad det betyder för deras förhållande. Alex glömmer inte bort sina ambitioner och åsikter bara för att Henry finns, och boken innehåller betydligt mer politik än jag hade väntat mig. Det var en positiv överraskning för mig; jag var nästan lika intresserad av om Alex mamma skulle bli omvald som president, som av hur det skulle gå för Alex och Henry.

Mitt enda pyttelilla klagomål på boken var de extremt långa kapitlen; varje kapitel var ca. 30 sidor långt. Kanske är det för att jag är mest van att läsa deckare där man jobbar mycket med korta kapitel och cliffhangers, men jag hade svårt för de långa kapitlen. Jag tycker inte om att lägga ifrån mig böcker mitt i ett kapitel, och när de var så långa blev det svårt att hitta naturliga ställen att sluta på. Men alltså, om det är det enda klagomålet jag har, så kan jag leva med det.

Läst: November 2019

Betyg: 5/5

Fem en fredag v. 47

Jag har aldrig varit med i ElisaMatildas Fem en fredag förut, men det verkar ju kul, så varför inte?

Vad har du för mycket av?
Just nu är det nog dammråttor. Katten byter päls inför vintern och jag hinner inte riktigt med med dammsugaren.

Vad har du för lite av?
Sömn. Jag är sämst på att komma i säng i tid, och jag lider av mer eller mindre konstant sömnbrist. Det har blivit lite bättre sedan jag laddade ner en sömn-app till min Apple Watch och kunde se med all önskvärd tydlighet hur mycket sömn jag missar varje natt, men än har jag inte lyckats ställa om helt.

Vad har du lagom av?
Böcker. Jo, faktiskt. Jag har nyligen rensat ordentligt i hyllorna här hemma, och nu behöver jag varken fler eller färre böcker än jag har (men jag vill så klart alltid ha fler...)

Vad har du för dröm om framtiden?
Att jag och mina nära och kära får vara tillsammans och ha hälsan. (Och så vill jag ta körkort, men det är av underordnad betydelse!)

Vad har du ångrat allra mest?
Att jag inte sa något till någon om min ångest och problem med de exekutiva funktionerna när jag var mycket, mycket yngre. Men jag försöker förlåta mig själv, för hur ska man kunna uttrycka något som man inte har ord för?

My Sister's Grave av Robert Dugoni

Titel
My Sister's Grave av Robert Dugoni (Tracy Crosswhite #1)

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon

Vad handlar boken om?
Naturkunskapsläraren Tracy Crosswhite skolade om sig till polis efter hennes lillasyster Sarahs försvinnande för tjugo år sedan. En ung man vid namn Edmund House dömdes för mordet på Sarah, men Tracy har aldrig trott på att House var den verklige mördaren. När Sarahs kropp plötsligt hittas tyder omständigheter på fyndplatsen på att Tracy kan ha haft rätt hela tiden, och hon börjar återigen nysta i fallet tillsammans med sin och Sarahs barndomskamrat Dan O'Leary, som numera är advokat.

Vad tyckte jag?     
Detta var ännu en bok som jag inte hade några förväntningar på, men tyckte mycket om. Boken är inte en typisk procedurdeckare; det är naturligtvis mycket mer personligt för både Tracy och Dan än vid en vanlig utredning, och dessutom utgörs en ganska stor del av berättelsen av rättegångsdrama, vilket jag inte var beredd på men ändå gillade. Jag trodde först att boken skulle vara förutsägbar, men det fanns en och annan twist som jag inte såg komma. Jag önskar kanske att jag hade fått lära känna Tracys kollegor lite mer; de nämns en del men eftersom Tracy spenderar så stor del av boken i sin hemstad blir det inte mer än så och jag får inte riktigt någon känsla för dem. Kanske är de med mer i kommande böcker.

Läst: November 2019

Betyg: 4/5

In the Darkness av Mike Omer

Titel
In the Darkness av Mike Omer (Zoe Bentley Mystery #2)

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon

Vad handlar boken om?
Dr. Zoe Bentley är psykolog och expert på gärningsmannaprofiler, och har därför nyligen anlitats som konsult åt FBI:s avdelning för beteendeanalys.

I den här andra boken skickas hon tillsammans med sin kollega, FBI-agenten Tatum Gray, till San Angelo i Texas för att hjälpa den lokala polisen att ta fast en misstänkt seriemördare som begraver sina offer levande. Samtidigt oroar sig Zoe för sin lillasyster som är kvar hemma i Virginia, eftersom en mycket farlig man från deras förflutna nyligen dykt upp igen.

Vad tyckte jag?     
Som jag nämnde tidigare tyckte jag mycket om den första boken i serien om Zoe Bentley, och även den andra boken föll mig i smaken. Fallet är annorlunda från den första boken men lika spännande, och jag gillar att vi får fortsätta följa Zoe och Tatum, eftersom jag tycker om dem båda. Även några andra karaktärer från den första boken återkommer; Zoes lillasyster Andrea, Tatums farfar Marvin, deras chef Mancuso, samt reportern Harry Barry är alla kära återseenden. Samtidigt får vi möta många nya personer eftersom boken utspelar sig på en annan plats än den första.

Ett par saker störde mig: ett uppenbart villospår och ett onödigt bråk mellan Zoe och Tatum. Det var dock inte tillräckligt för att dra ned betyget.

Läst: November 2019

Betyg: 4/5

A Killer's Mind av Mike Omer

Jag inser att jag har varit väldigt dålig på att recensera böcker på sistone. Jag tror att det har att göra med att jag har en förmåga att ofta skriva väldigt långt, och då känns det överväldigande att sätta sig och skriva en hel recension. Så jag tänkte prova en variant av kortrecension som jag har sett flera andra göra; hoppas det är okej att jag lånar modellen!

Titel
A Killer's Mind av Mike Omer (Zoe Bentley Mystery #1)

Var fick jag tag på den?
E-bok från Amazon

Vad handlar boken om?
Dr. Zoe Bentley är psykolog och expert på gärningsmannaprofiler, och har därför nyligen anlitats som konsult åt FBI:s avdelning för beteendeanalys.

I den här första boken skickas hon tillsammans med sin kollega, FBI-agenten Tatum Gray, till Chicago för att hjälpa den lokala polisen med en svår utredning. En seriemördare härjar i staden, och han har fått mycket uppmärksamhet i media eftersom han balsamerar sina offer och därefter placerar dem på offentliga platser.

Parallellt får vi följa Zoes allra första "fall", då hon som fjortonåring började misstänka en bekant för de mord som nyligen skett i deras lilla hemstad. Problemet är förstås att ingen lyssnar på en fjortonåring.

Vad tyckte jag?     
Jag hade aldrig hört talas om vare sig boken eller författaren innan, så jag hade noll förväntningar. Kanske var det bra, för jag blev positivt överraskad! Jag tyckte mycket om de två huvudpersonerna, Zoe och Tatum, och handlingen var alldeles lagom spännande. Jag tyckte att boken påminde lite om Criminal Minds, och det är ju en av mina favoritserier så det föll mig i smaken. I vanliga fall är jag inte förtjust i när böcker hoppar i tiden, men jag tyckte att de delar som handlade om Zoe som tonåring också var spännande, och hoppen störde mig faktiskt inte. Detta är absolut inget mästerverk, men väl läsvärd om man gillar deckare.

Läst: Oktober 2019

Betyg: 4/5

En reflektion om min egen enkelspårighet

Har ni någon gång börjat fundera över er egen läsning och reagerat på de mönster ni ser?

När jag förstrött funderade över de böcker jag har läst i år insåg jag plötsligt hur många mörka böcker det har blivit. Årets läsning har varit ovanligt enkelspårig!

Det är nu den 19 november, och hittills i år har jag läst 26 böcker. Det är säkert lika många som vissa läser på en enda månad, men med mina mått mätt ligger jag helt okej till. Jag planerar att försöka hinna med åtminstone ett par stycken till i november, och sedan kanske en bok i veckan eller så i december.

Men av dessa 26 har jag läst hela 18 kriminalromaner. En ytterligare, Ghostly Echoes av William Ritter, kan också halvt räknas dit eftersom den handlar om brott, även om det inte är en typisk kriminalroman det rör sig om.

Bland de sju kvarvarande finns en fackbok om seriemördare, en memoar av dottern till seriemördare, två böcker om förintelsen, samt en bok som utspelar sig under första världskriget. Det är inte helt lätta grejer precis.

Kvar blir då endast två böcker med lite mindre tungt innehåll, nämligen Honestly Ben av Bill Konigsberg som jag läste alldeles i början av året, samt Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston som jag läste härom veckan.

Inte så konstigt då kanske, att jag tyckte att Red, White & Royal Blue kändes som en sådan otroligt frisk fläkt (utöver att den också var väldigt bra, förstås). Jag tror att jag eventuellt behöver ta ett steg tillbaka från kriminalromanerna ett tag och försöka läsa mer annat under det som är kvar av året. Jag har ju faktiskt också väldigt många andra böcker som väntar på att bli lästa, så det bör inte bli så svårt.

Tisdagstrio: Först i serien

Temat för veckans tisdagstrio är "Först i serien" och jag har valt en barnbok, en fantasybok och en deckare. Gemensamt för dem alla: jag har inte läst hela serien.

Molly Moons fantastiska bok om hypnos av Georgia Byng
Molly Moon är 10 år gammal och bor på ett fruktansvärt barnhem där ingen tycker om henne. På biblioteket hittar Molly en bok om hypnos, och hon inser snart att hon har en naturlig fallenhet för det. Med hjälp av boken börjar hon hypnotisera sig till en bättre tillvaro. Molly Moon är en av mina gamla favoriter, och jag har läst de två första böckerna i serien många gånger (nummer två heter Molly Moon stannar tiden), men de resterande fyra har jag inte läst. Vid det här laget skulle jag nog inte uppskatta dem så som det är tänkt, så jag låter nog hellre bli.

The Kiss of Deception av Mary E. Pearson
Detta är den första delen i serien The Remnant Chronicles och handlar om prinsessan Lia, som rymmer hemifrån hellre än att giftas bort till en prins hon aldrig träffat. Hon slår sig ner i en liten avlägsen by där hon får arbete på ett värdshus, och bekantar sig med två unga män som anländer till byn. Vad Lia inte vet är att den ene mannen är den prins hon skulle ha gift sig med, och den andre är en lönnmördare som har fått uppdraget att döda henne. Jag läser väldigt sällan fantasy, men denna tyckte jag mycket om när jag läste den för några år sedan. Tyvärr har jag inte kommit mig för att läsa de två uppföljarna.

Perfect Remains av Helen Fields
Detta är den första delen i serien om Luc Callanach, en fransk polis som gjort karriär inom Interpol, men som nyligen flyttat till Skottland efter en svår personlig kris. Knappt har han hunnit börja sitt nya arbete som Detective Inspector hos Edinburgh-polisen, förrän en kvinna hittas mördad och svårt bränd. Polisen lyckas dock identifiera henne med hjälp av en oskadd tand, något som de inte inser är högst avsiktligt från mördarens håll. Jag har läst de tre första böckerna i serien om D.I. Callanach (av hittills fem), och egentligen tyckte jag nog att nummer två, Perfect Prey, var den bästa, men denna första är också mycket läsvärd.

En smakebit på søndag - The Wrong Side of Right

Den här veckan är det bloggen Betraktninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Förra söndagen tipsade jag om Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston, och jag läste sedan ut den nu i veckan. Den var väl värd hypen, och jag tror faktiskt att det är den bästa boken jag har läst i år. Efteråt fick jag lite av en bokbaksmälla; jag hade svårt att släppa den och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig an härnäst. Till slut fick det bli en bok på lite samma tema, nämligen The Wrong Side of Right av Jenn Marie Thorne.

Boken handlar om tonåriga Kate Quinn, som bor med sin morbror och moster efter att hennes mamma dött i en bilolycka. Sin pappa har hon aldrig känt, och hon utgår från att han också är död eftersom mamman aldrig velat prata om honom. Men så uppdagas det plötsligt att hennes pappa i själva verket är senator Mark Cooper, Republikanernas presidentkandidat. Med bara månader kvar till valet bestäms det att Kate ska visas upp för allmänheten som en självklar del av en familj som hon aldrig har känt, allt för att försöka vända skandalen till något positivt.

"Are you happy?" My hand closed tight around the chain.
    He turned back, confused by my question. It was an important one, so I asked again, louder.
    "Are you happy to find out about me? Is this good news?"
    I knew how desperate my face must look, but I couldn't wipe it clear.
    He grinned. It slumped at the corners and then fell off his face until he was blinking down at his shoes. "It is good news. Of course." He spoke like he was searching for words out of a grab bag. "But it's... a difficult time to find out such good news."
    Suddenly, I saw him. He looked exhausted and sad, and just for one second, when he glanced up at me, hopeful. But then the smile came back, and it was like he was in 2-D on my TV screen, saying "A New Day for America!"
    I recognized that smile, and not just from campaign ads. It was my stock smile. The one I'd worn all year.

Tisdagstrio: Europa runt

Temat för veckans tisdagstrio är "Europa runt", och jag har valt två historiska romaner och en kriminalroman som alla utspelar sig på olika platser i Europa.

Kodnamn Alice av Kate Quinn
Boken utspelar sig 1947 och handlar om den amerikanska collegestudenten Charlie som är gravid och ogift. Familjen skickar henne till Europa för att göra abort, men hon bestämmer sig istället för att försöka hitta sin kusin Rose, som försvann under andra världskriget. Till sin hjälp anlitar hon den vresiga engelskan Eve och den biltokiga skotten Finn. Parallellt får vi följa Eve som ung, då hon under det första världskriget arbetade som spion åt det så kallade Alicenätverket. Merparten av boken uspelar sig i Frankrike.

Prisoner of Night and Fog av Anne Blankman
Boken uspelar sig i Tyskland under tidigt 1930-tal, och handlar om Gretchen. Hon upptäcker att hennes käre farbror Adolf (Hitler, alltså) kanske inte är så snäll som han alltid verkat, och börjar med hjälp av den judiske journalisten Daniel nysta i vad som egentligen hände när Gretchens pappa dog. Många av bokens "karaktärer" är personer som faktiskt fanns i Hitlers umgängeskrets innan han kom till makten.

Granne med döden av Alex Marwood
Boken utspelar sig i ett nutida London. I ett nedgånget hyreshus bor sex personer som alla har hemligheter och därför tvingas leva på samhällets utkant. Dessa udda individer hjälps åt så gott de kan, men vad de inte vet är att en av dem är en kallblodig mördare.

En smakebit på søndag - Red, White & Royal Blue

Den här veckan är det bloggen Flukten fra virkeligheten som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston. Det handlar om Alex Claremont-Diaz, sonen till USA:s första kvinnliga president. Alex och storasystern June är unga, snygga och populära, och därför flitigt omskrivna i media. Tyvärr kommer inte Alex särskilt väl överens med en annan ung, snygg och populär figur, nämligen Storbritanniens Prins Henry, och när skvallerpressen får tag i ett foto där de två syns bråka hotar skandalen. Nu måste Alex och Henry låtsas att de två i själva verket är goda vänner, så att inte omvärlden får för sig att det råder instabilitet i relationen mellan deras två länder.

Jag har inte alls kommit särskilt långt i boken än, men hittills gillar jag den verkligen. Jag har redan skrattat högt flera gånger, och det bådar ju gott. Jag har också läst så väldigt många deckare på sistone, så det är skönt att bryta av med något annat.

    "I'm going to throw up on you," Alex says as soon as Henry is close enough to hear him.
    "Hello, Alex," Henry says. Alex really resents the extra few inches of height Henry has on him right now. "You look... sober."
    "Only for you, Your Royal Highness," he says with an elaborate mock-bow. He's pleased to hear a little bit of ice in Henry's voice, finally done pretending.
    "You're too kind," Henry says. He swings one long leg over and dismounts from his horse gracefully, removing his glove and extending a hand to Alex. A well-dressed stable hand basically springs up out of the ground to whisk the horse away by the reins. Alex has probably never hated anything more.
    "This is idiotic," Alex says, grasping Henry's hand. The skin is soft, probably exfoliated and moisturized daily by some royal manicurist. There's a royal photographer right on the other side of the fence, so he smiles winningly and says through his teeth, "Let's get this over with."
    "I'd rather be waterboarded," Henry says, smiling back. The camera snaps nearby. His eyes are big and soft and blue, and he desperately needs to be punched in one of them. "Your country could probably arrange that."
    Alex throws his head back and laughs handsomely, loud and false. "Go fuck yourself."

Oktober 2019

Lästa böcker:
Silvervägen av Stina Jackson
Close to Home av Cara Hunter
The Scent of Death av Simon Beckett
A Killer's Mind av Mike Omer
How the Dead Speak av Val McDermid
Sons of Cain - A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present av Peter Vronsky

Lästa noveller:
The Tell-Tale Heart av Edgar Allan Poe
The Cask of Amontillado av Edgar Allan Poe

Antal: 6 böcker, 2 noveller
Antal sidor: 2068
Snittbetyg: 3,75

Bästa bok: A Killer's Mind
Sämsta bok: Close to Home
Största överraskning: A Killer's Mind


Kommentar
Efter den tröga sommaren har jag verkligen kommit igång med läsningen igen, och det känns bra. Faktum är att jag läste ovanligt många böcker i oktober. Med det sagt var det en ganska medelmåttig månad kvalitetsmässigt; alla böckerna jag läste var ganska bra, men ingen var fantastisk.

Silvervägen var en annorlunda deckare (om man ens kan kalla den för det). Jag tyckte om båda huvudpersonerna och mestadels även handlingen, men jag tyckte att vissa saker var lite märkliga och andra saker var förutsägbara och det drog ner betyget lite.

Close to Home var spännande och sådär, men av någon anledning fastnade jag aldrig riktigt. Jag har svårt med böcker som hoppar i tiden, och i den här boken blev det extra svårt att hålla reda på eftersom tillbakablickarna kommer i omvänd ordning, dvs. att den första ligger närmast nutid och sedan utspelar sig varje tillbakablick längre tillbaka i tiden för varje gång. Jag tror att det blev lite för rörigt för mig, och det gjorde att jag tappade fokus lite. Jag gillade dock boken tillräckligt för att vilja fortsätta med serien, men det blir nog inte nu på en gång.

The Scent of Death är den sjätte boken om David Hunter, och jag har kommit att verkligen gilla serien, även om jag inte har läst alla de tidigare böckerna. Jag gillar huvudpersonerna och fallet i den här boken var mycket spännande och intressant. Den var inte klockren, några saker som störde mig lite, men den var riktigt bra.

A Killer's Mind blev en stor (positiv!) överraskning för mig. Jag hade aldrig hört talas om vare sig boken eller författaren förut så jag hade noll förväntningar, och kanske var det bra. Det är absolut inget mästerverk eller så men den var lätt att läsa, jag tyckte om huvudpersonerna och handlingen var mycket spännande och medryckande. Boken påminde en hel del om Criminal Minds, så om man gillar den serien kan nog den här boken också passa. Jag har redan läst nummer två i serien (men den kommer i novembers sammanfattning), och jag väntar nu på nummer tre som kommer till sommaren.

How the Dead Speak är den elfte boken i serien om Tony Hill och Carol Jordan. Jag läste den tionde boken i början av året och blev jättebesviken på slutet. Jag ska inte spoila, men jag kunde inte ens förstå hur serien skulle kunna fortsätta efter det som hände i slutet på den boken. Nu när jag har läst den här boken känns det bättre; jag förstår nu hur författaren har tänkt att det ska fortsätta, och jag är fortfarande inte helt nöjd men jag kan leva med det. Jag är såklart bekant med huvudpersonerna sedan länge och tycker mycket om dem, och även handlingen i den här boken var spännande även om jag nog inte tycker att det är en av de bästa i serien. Jag att den var lite väl spretig; McDermid har nästan alltid med flera olika perspektiv i sina böcker och det har jag egentligen inget emot, men i den här boken blev det så otroligt många (tror jag räknade till minst sex stycken) att det blev lite rörigt. Det kändes lite som man aldrig hann komma någonstans i någons perspektiv eftersom det bytte hela tiden.

Sons of Cain - A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present är dagens smakebit på søndag trots att jag redan har läst ut den. Jag höll på med den här boken under väldigt lång tid, men inte för att den var dålig. Den var bara ganska torr och tung, och jag fick därför läsa lite i taget och sedan läsa annat emellan. Det var ändå väldigt intressant, även om inte allt var helt nytt för mig som redan har läst ganska mycket om seriemördare tidigare. Det historiska perspektivet var dock mestadels nytt för mig, och jag kände definitivt inte till alla de äldre seriemördare som nämns i boken. Även om boken fokuserar mycket på de psykologiska och sociala aspekterna är den absolut inget för den känslige; författaren berättar detaljerat om ett stort antal brutala mord och det blir ganska obehagligt på flera ställen.

Utöver de sex böckerna läste jag också två noveller av Edgar Allan Poe, nämligen The Tell-Tale Heart och The Cask of Amontillado. Jag har knappt läst Edgar Allan Poe tidigare men hade ändå hyfsad koll på vad novellerna skulle handla om i förväg. Jag gillade båda, men jag märker också att det går långsammare för mig att läsa det ålderdomliga språket, i synnerhet eftersom jag läste dem på engelska. Jag ska framöver försöka ge mig i kast med fler av hans alster.

Slutligen gav jag också upp fyra böcker den här månaden; det är betydligt fler än vanligt. Dessa var:
Jag förlåter aldrig av Mark Hill, som jag gav upp efter 88 sidor eftersom jag bara inte kände mig fångad alls.
The Body in the Attic av Judi Lynn, som jag började lyssna på men gav upp efter nio minuter eftersom jag fann uppläsaren outhärdlig. Denna kanske jag återkommer till om jag känner för att läsa den själv istället.
My Life Among the Serial Killers av Dr. Helen Morrison. Jag lyssnade på en dryg timme, men tröttnade och bytte till något annat.
The Coppersmith Farmhouse av Devney Perry, som jag såg någon tipsa på om YouTube. Jag läste ungefär 20% innan jag började tycka att den manliga huvudpersonen betedde sig så illa mot den kvinnliga huvudpersonen att jag inte orkade läsa mer. Jag antar att han kommer visa sig vara en good guy i slutändan, men jag bryr mig inte ens.

En smakebit på søndag - Sons of Cain

Den här veckan är det bloggen Betraktninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Jag är mellan böcker just nu. I förrgår läste jag ut In the Darkness, som jag tipsade om förra veckan, och jag har ännu inte hunnit börja på nästa bok. Därför bjuder jag istället på ett utdrag ur en annan bok som jag läste den här veckan, nämligen Sons of Cain - A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present av Peter Vronsky.

Peter Vronsky är en kanadensisk kriminalhistoriker och författare. I Sons of Cain berättar han om vad experterna idag tror sig veta om hur seriemördare fungerar och varför de finns, och sedan går han igenom olika seriemördare genom historien och hur man historiskt har behandlat fenomenet (han menar exempelvis att varulvsmyten från början kan ha varit ett sätt att försöka förklara seriemördare). Han diskuterar även den så kallade "Golden Age of Serial Killers", dvs. att det i USA härjade så väldigt många seriemördare under 1970-1990-talen och vad det kan bero på.

Det hela är väldigt intressant, men ganska torrt och tungt, och boken tog mig lång tid att läsa.

Kenna Quinet, a professor in criminal justice studies, reviewed the statistics and was horrified to discover how many possible serial killings might be unreported due to wrongly classified deaths in institutions, unidentified victims, "throwaway kids" whose parents don't report them missing, missing foster children whose names are never published for privacy reasons (in some states the biological parents are prohibited from going to the media if their child was placed in foster care and goes missing), misidentified and elsewhere classified dead, and prostitutes who are not even reported missing. Quinet refers to this hidden subsurface stream of victims as "the missing missing". Nobody even knows they are missing.

Enkät inför slutet av året

Imorgon går vi in i november, och 2019 börjar lida mot sitt slut. De av oss som gör olika läsutmaningar och dylikt börjar säkert komma in på sluttampen (eller har gett upp för länge sedan). Själv är jag tre böcker ifrån att uppfylla mitt Goodreads-mål, och saknar endast en punkt i årets kaosutmaning.

Jag tänkte göra en liten enkät angående mina läsplaner för resten av året. Frågorna har jag lånat från Ariel Bissetts The End of the Year Book Tag och översatt för tydlighetens skull. Det vore roligt om fler ville fylla i enkäten, men länka då gärna i kommentarerna här nedanför så att jag hittar era svar!

Finns det någon bok som du börjat läsa i år och som du vill avsluta innan årets slut?
Jag hade en sådan bok, nämligen Sons of Cain: A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present av Peter Vronsky. Den höll jag på med jättelänge, men jag läste äntligen ut den nu i veckan. I övrigt håller jag på med In the Darkness av Mike Omer men det känns inte direkt som någon utmaning; jag räknar med att läsa ut den ikväll eller imorgon.

Planerar du att läsa någon höstig bok nu i övergången till vinterhalvåret?
Jag tänkte ju att det kunde vara passande att läsa lite Edgar Allan Poe nu till Halloween, så jag har läst två noveller, nämligen The Tell-Tale Heart och The Cask of Amontillado. Jag ska försöka hinna med några fler innan årets slut.

Ser du fram emot något boksläpp under november eller december?
Den 14 november släpps Color Outside the Lines av Sangu Mandanna m.fl., som är en antologi om kärlek för unga vuxna. Jag har hört bra saker och ser fram emot att läsa den, men i ärlighetens namn vet jag inte om jag kommer att hinna med den i år.

Nämn tre böcker som du vill hinna läsa innan årets slut.
Jag har alldeles nyss fått hem ett gäng böcker som jag beställde i början av oktober (det tog en evinnerlig tid pga. Bokus leveransförseningar, och när jag väl fick hem dem saknades en bok...), och tre av dem hoppas jag verkligen hinna med innan årets slut:
Du måste dö av Peter James. Det är den trettonde delen i serien om Roy Grace; jag läste del 11 och 12 tidigare i år och gillade båda, så jag ser fram emot att fortsätta med serien.
Red, White & Royal Blue av Casey McQuiston. Den här boken är otroligt hypad, speciellt på YouTube, så jag är väldigt nyfiken på att se what all the fuss is about. Hoppas jag inte har för höga förväntningar bara!
Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Även denna har jag hört mycket bra om. Jag läser sällan självbiografier, men det var något med denna som verkligen fångade mitt intresse.

Finns det någon bok som du tror kan överraska dig totalt och bli en av årets favoriter?
Det är ju i princip omöjligt att veta i förväg. Möjligtvis Allt jag fått lära mig i så fall då, om den lyckas fånga mig så som jag hoppas.

Har du gjort några läsplaner för 2020?
Jag planerar ju i sällan mitt läsande och speciellt inte så långt i förväg; för det mesta får det bli som det blir. Men jag hoppas verkligen att det blir en ny kaosutmaning nästa år, och jag har ett gäng olästa böcker i hyllan som jag hoppas hinna ta itu med snart.

Hett i hyllan #5

Jag lånar Monikas koncept Hett i hyllan, som går ut på att visa upp böcker som stått olästa i hyllan länge.

I december 2014 köpte jag A Tap on the Window och Never Saw it Coming av Linwood Barclay på någon sorts rea.

Jag läste Never Saw It Coming nästan direkt efter att jag hade köpt den, och tyvärr tyckte jag inte att den var särskilt bra. Eftersom det är den enda bok jag har läst av författaren blev jag lite avskräckt, och därför har jag ännu inte tagit mig för att läsa A Tap on the Window. Samtidigt tycker jag att den verkar spännande utifrån beskrivningen, så jag har heller inte gett upp den helt. Den befinner sig liksom i någon sorts limbo.

En smakebit på søndag - In the Darkness

Den här veckan är det bloggen Flukten fra virkeligheten som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag In the Darkness av Mike Omer, som är den andra boken i serien om Dr. Zoe Bentley. Zoe är psykolog och expert på gärningsmannaprofiler, och därför har hon nyligen anlitats som konsult åt FBI:s avdelning för beteendeanalys. I den här andra boken skickas hon tillsammans med sin kollega, FBI-agenten Tatum Gray, till San Angelo i Texas för att hjälpa den lokala polisen att ta fast en misstänkt seriemördare. Samtidigt oroar sig Zoe för sin lillasyster som är kvar hemma i Virginia, eftersom en mycket farlig man från deras förflutna nyligen dykt upp igen.

    "Christine... I can't concentrate with that man threatening my sister. I can't do my job. Please give me a few days. That's all I need. A few days and an analyst."
    Mancuso slowed down. Zoe had used the one weapon she'd held ever since she'd started working at Quantico. She'd never called Mancuso by her first name. Never alluded to their past familiarity, working together in the field office in Boston. This was not something she'd be able to use again anytime soon.
    "Tell you what," Mancuso said. "There's another case I need you to look into. Once you're done with it, I'll give you five days, as long as you work directly with Agent Caldwell."
    "Okay." Zoe nodded quickly, not believing her luck. "What's the case?"
    Mancuso paused by one of the office doors. "I'll forward it to you. There's no case file yet. It only arrived this morning."
    "No police file?" Zoe asked, surprised. "Then what do we have?"
    "A link to a video. Of someone burying a woman alive."
    "I don't understand. If this is a serial killer, we should have other cases of-" 
    "It's the first one."
    Zoe blinked. "But we deal in serial killers."
    "I believe there are going to be more."
    "Why?"
    Mancuso gripped the doorknob. "Because the title of the video is 'Experiment Number One.'"

Hett i hyllan #4

Jag lånar Monikas koncept Hett i hyllan, som går ut på att visa upp böcker som stått olästa i hyllan länge.

Jag rensade nyligen ur ett femtiotal böcker ur mina hyllor, både sådana jag läst och sådana jag inte läst men gett upp hoppet om. Trots det blev det förstås väldigt många olästa böcker kvar.

En av dem är The Complete Illustrated Works of Edgar Allan Poe. Jag köpte den på bokrean 2014, och den har stått orörd sedan dess. Nu till Halloween tänkte jag att det kunde vara passande att läsa just Edgar Allan Poe, så jag har läst några noveller den här veckan och planerar att ta mig an ett par till under höstlovet, men hela boken kommer jag nog inte ta mig igenom; den är nästan tusen sidor!

Tisdagstrio: På resande fot

Temat för veckans tisdagstrio är "på resande fot", och jag har valt böcker där huvudpersonerna reser på lite olika vis och av olika anledningar.

Silvervägen av Stina Jackson

För tre år sedan försvann Lelles dotter vid Riksväg 95, även kallad Silvervägen. Sedan dess ägnar Lelle sina somrar åt att köra fram och tillbaka längs vägen på nätterna och leta efter henne. Denna sommar anländer tonåriga Meja till området. Hon och hennes dysfunktionella mamma har levt ett hårt och kringflackande liv, och nu har mamman träffat en man som de flyttar in hos. Meja längtar bort, och bara väntar på att fylla 18 så att hon får ta hand om sig själv.

22/11 1963 av Stephen King

Jake Epping får plötsligt ett annorlunda uppdrag av sin vän Al, som äger den lokala dinern. Al har hittat en portal till det förflutna, och nu vill han att Jake ska resa tillbaka i tiden och förhindra mordet på president John F. Kennedy; själv har han redan försökt och misslyckats. Jake accepterar motvilligt uppdraget, och återvänder således till 1958 där han måste skapa sig ett liv och vänta in det ödesdigra datumet: 22/11 1963. 

The Woman in Cabin 10 av Ruth Ware (Kvinnan i hytt 10 i svensk översättning)

Lo arbetar för ett resemagasin och bjuds in att följa med på lyxkryssaren Aurora Borealis jungfrufärd, självklart i syfte att sedan skriva fina saker om kryssningen. Först verkar allt frid och fröjd, men sent på kvällen hör Lo ett tumult från grannhytten och ser sedan en kvinna kastas överbord. Personalen menar dock att det inte bor någon i den hytten, och att ingen som befunnit sig på skeppet saknas.

Top Ten Tuesday: Bra titlar

Veckans Top Ten Tuesday handlar om boktitlar som man gillar.

Jag gillar spännande och lite speciella titlar, sådana som säger något om bokens innehåll och gärna på ett fyndigt sätt. Ibland fastnar jag bara för en titel och vet inte riktigt varför.

Jag läser ju många deckare, och tycker tyvärr ofta att titlarna är ganska intetsägande och tråkiga. Ibland tänker jag att man skulle kunna byta plats på titlarna och det skulle inte ens märkas, för de säger redan så lite om handlingen.

Därför innehåller min lista ovanligt få deckare, även om det faktiskt finns ett par stycken. Mestadels är det böcker från andra genrer vars titlar intresserat mig. Jag har valt ut fem böcker som jag har läst, och fem böcker som jag inte har läst men planerar att läsa.

Böcker jag läst
1. The Miseducation of Cameron Post av Emily M. Danforth
2. Oppositionspartiet av Gun-Britt Sundström
3. Katharinakoden av Jørn Lier Horst
4. The Eerie Silence av Paul Davies
5. Teacher Man av Frank McCourt

Böcker jag inte har läst
1. Folk med ångest av Fredrik Backman
2. The Whisper Man av Alex North
3. Ziggy, Stardust and Me av James Brandon
4. The Man With the Candy av Jack Olsen
5. The Indifferent Stars Above av Daniel James Brown

Tisdagstrio: Bäst just nu

Veckans tisdagstrio handlar om vilka böcker som är bäst just nu, och jag har därför valt ut de tre bästa böckerna jag har läst under 2019.

I år har jag läst en rad riktigt bra böcker, och det är svårt att välja bara tre. Jag valde till slut en bok som jag nog anser var den absolut bästa, och sedan två riktigt bra som jag inte har skrivit så mycket om tidigare.

Grottmannen av Jørn Lier Horst (min recension av boken finns här)
Grottmannen är den nionde boken i serien om William Wisting (men kanske den femte på svenska? Det hela är mycket förvirrande!), men det var den första jag läste och det var inga problem att hänga med ändå. I boken hittas först Wistings granne död i sitt hem, och det visar sig att han har suttit död framför TV:n i flera månder utan att någon saknat honom. Sedan hittas ytterligare en man död, den här gången på en julgransodling. Den döde visar sig ha kopplingar till en amerikansk seriemördare som har varit på rymmen i årtionden. Boken var vansinnigt spännande, och jag är väldigt förtjust i både William Wisting och hans dotter Line. Jag har under året läst ytterligare en bok i serien (Katharinakoden), och det kommer garanterat att bli fler.

Hetta av Jane Harper
I Hetta återvänder huvudpersonen Aaron Falk till hemstaden Kiewarra, långt ut på den australiensiska landsbygden, för att gå på barndomsvännen Lukes begravning. Mitt under århundratets värsta torka ska Luke plötsligt ha skjutit ihjäl sin fru, sin son och sedan sig själv, men Falk börjar snart känna att det är något med det scenariot som inte stämmer. Jag hade hört väldigt mycket bra om Hetta innan jag läste den, och jag blev inte besviken. Jag hade tur och fick tag i den andra boken i serien om Aaron Falk helt gratis, så den ska jag ge mig i kast med snart.

Honestly Ben av Bill Konigsberg
Till skillnad från de andra i min trio är Honestly Ben inte en deckare, utan en ungdomsbok. Det är uppföljaren till Openly Straight som jag läste för flera år sedan. Den boken handlade om Rafe Goldberg och hans första termin på en exklusiv privatskola, men i uppföljaren är det Rafes vän Ben Carver som är berättaren. Ben kommer från en hårt arbetande lantbrukarfamilj och kan gå på den dyra privatskolan tack vare ett stipendium. Jag tyckte mycket om Openly Straight och hade därför höga förväntningar på Honestly Ben, och de uppfylldes verkligen!