Författare: Andy Weir
Förlag: Bookmark
Sidor: 448
I en inte alltför avlägsen framtid har NASA börjat genomföra bemannade expeditioner till Mars. I besättningen på Ares 3, den tredje bemannade expeditionen, finns huvudpersonen Mark Watney. Mark är astronaut, maskininjengör och botaniker, och får som sjuttonde person någonsin äran att sätta sin fot på Mars.
Redan på sjätte dagen tvingas dock besättningen avbryta den månadslånga expeditionen. På grund av en sandstorm får de order att lämna habitatet, den tältliknande struktur som varit deras hem under expeditionen, och bege sig till farkosten som ska ta dem därifrån. På vägen inträffar en olycka som skiljer Mark från resten av gruppen, och i tron att han är död måste de övriga fem åka hem utan honom.
Mark överlever mirakulöst och lyckas ta sig tillbaka till habitatet, men eftersom ingen på jorden vet att han lever måste han komma på ett sätt att överleva helt ensam tills nästa expedition, Ares 4, anländer till Mars. Problemet är att det är fyra år dit, och han bara har mat för 400 dagar...
Kommentar
Jag köpte Ensam på Mars på årets bokrea, men har skjutit upp läsningen av den tills nu av den enkla anledningen att jag var rädd att inte gilla den, för det är så jag hanterar saker i mitt liv. Jag oroade mig för övrigt helt i onödan; detta är en av de bästa böckerna jag läst i år.
Det är en rafflande historia från första till sista sidan, och när jag väl började läsa plöjde jag utan vidare halva boken i en sittning. Marks berättelse varvas med kapitel som utspelar sig på jorden, där NASA ganska snart inser att Mark lever och desperat försöker undsätta honom. Båda delarna av historien är vansinnigt spännande och jag kände aldrig att någon del tog över, vilket jag annars tycker kan hända ibland.
Mark är en fantastisk huvudperson. Han befinner sig i en otroligt påfrestande situation, men lyckas ändå behålla sin humor och uppfinningsrikedom, och det är mycket underhållande att följa hur hans MacGuyver-fasoner håller honom vid liv. En del saker han lyckas med känns nästan lite för otroliga, men tydligen har boken hyllats för sin korrekta vetenskap av folk som till skillnad från mig vet vad de pratar om, så på den punkten får jag vika mig.
Något annat som jag verkligen gillar med boken är att det inte finns någon egentlig antagonist, förutom möjligen själva Mars och dess ogästvänliga miljö. Det var ingens fel att Mark blev lämnad där; det var en ren och skär olyckshändelse och hans besättning gjorde helt rätt som åkte därifrån. På jorden finns en och annan byråkrat som försvårar räddningsarbetet en smula, men ingen är verkligt ond och alla som är inblandade gör verkligen sitt bästa för att hjälpa Mark.
Istället är detta faktiskt en mycket positiv berättelse, en som tror på vetenskapen och att människan i grunden är god, och för mig kom det som en trevlig överraskning bland de många dystopier som utgör vår moderna litteratur. Trots sin intensitet är boken också fantastiskt rolig, och jag skrattade högt många gånger.
Som ni kanske förstår får Ensam på Mars högsta poäng av mig, och jag rekommenderar den verkligen till typ alla.
Jag har även sett filmatiseringen av boken, men jag tänkte göra ett separat inlägg om den så snart jag hinner.
En helt fantastisk bok och det är obegripligt att en ensam man kan vara så spännande att följa :)
SvaraRaderaJa, eller hur! Jag var mycket skeptisk innan jag läste boken, men sen var jag hooked från första sidan :)
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera