Veckans bokbloggsfråga: Mina nära och kära

Veckans bokbloggsfråga lyder:

Läser även dina nära och kära? Är böcker, läsande och bokbloggande ett intresse du delar med andra i din närhet? Ger du ofta bort bokpresenter till jul, födelsedagar och andra firanden?

Jag kommer från en familj av läsare. När jag växte upp läste både min mamma och min låtsaspappa, och hemma hos oss fanns alltid många hyllmetrar böcker. Mitt deckarintresse har jag fått från mamma. Jag gillade inte sådant själv när jag var liten, men ibland brukade jag skrämma mig själv genom att läsa baksidestexterna på mammas böcker, och så småningom började jag tycka att det var mer intressant än otäckt. 

På senare år har även min lillebror börjat läsa. Han är sex år yngre än mig, så innan jag flyttade hemifrån brukade jag läsa för honom. Jag minns att vi tog oss igenom de fem första Harry Potter-böckerna på nolltid, och Molly Moon-böckerna blev favoriter hos oss båda. Nu när brorsan blivit äldre (han fyller 20 till hösten, vilket känns helt sjukt för i min värld är han fortfarande typ elva) har också han funnit glädjen i att läsa.

Bland mina vänner finns många läsare, och också där har högläsningen funnits med. Det började 2007 när vi var på scoutläger i Skåne och hade högläsning i tältet varje kväll. Efter det har det funnits många tillfällen för högläsning, och det är alltid supermysigt.

Däremot ger eller får jag sällan böcker i present. Det är så svårt att veta vad folk är intresserade av att läsa, såvida de inte uttryckligen säger att de önskar sig en viss bok, och jag tror att mina nära och kära känner detsamma när det gäller presenter till mig.