The Vanishing Point

Titel: The Vanishing Point (Flyktpunkten i svensk översättning)

Författare: Val McDermid

Språk: Engelska

Förlag: Little, Brown

Sidor: 544

Jag har ett jättekomplicerat förhållande till Val McDermid. Jag räknar henne till en av mina favoritförfattare och jag läser allt hon skriver. Jag tycker att hennes sätt att skriva är fantastiskt. Men de är bara ungefär hälften av hennes böcker som jag riktigt gillar. Det beror på att när det blir rätt, blir det så rätt, men ganska ofta håller det inte riktigt hela vägen. Hennes böcker är alltid välskrivna, men ibland passar inte handlingen min personliga smak.

Tyvärr tillhör The Vanishing Point den senare kategorin. Jag ville så väldigt gärna tycka om den här boken, men handlingen - och speciellt hur den var upplagd - passade mig inte alls.

Det börjar bra (eller ja, intressant åtminstone). Stephanie Harker ska åka på semester och är på väg genom säkerhetskontrollen på O’Hare-flygplatsen i Chicago med femårige Jimmy, när metalldetektorn piper och Stephanie får kliva åt sidan för att kroppsvisiteras. Medan hon väntar får hon plötsligt se hur en man leder bort Jimmy, och försöker instinktivt springa ifatt dem. Personalen, omedvetna om Jimmys existens, ser bara en kvinna som beter sig konstigt; Stephanie brottas ned på marken och arresteras. När hon väl får chansen att berätta vad som hänt, är Jimmy sedan länge försvunnen.

Och det är här allting går fel, om en frågar mig. En skulle ju kunna tro att boken handlar om att hitta lille Jimmy som har försvunnit från en flygplats, men inte. Nej, boken handlar till största del om att Stephanie berättar för FBI om sin vänskap med Jimmys mamma, Scarlett. 

Medan jag sitter där och undrar vad som har hänt Jimmy och vill läsa om det, så bjuds jag istället på 350 sidor av tillbakablickar till hur spökskrivaren Stephanie flera år tidigare fick uppdraget att skriva en självbiografi åt dokusåpastjärnan Scarlett “the Harlot” Higgins, hur de så småningom blev bästa vänner, och hur Stephanie fick vårdnaden om Scarletts son Jimmy efter Scarletts tragiska död.

Självklart spelar tillbakablickarna in i mysteriet kring Jimmys försvinnande, vilket jag också antog att de skulle göra, men det blir ändå alldeles för mycket tjafs runtomkring för min smak, och jag tyckte inte att boken blev riktigt intressant förrän de sista 80 sidorna eller så.

Jag ger dock ändå boken en trea i betyg. Som alltid med Val McDermids böcker är den välskriven med intressanta karaktärer, och jag blev imponerad av en del ganska djärva val författaren gjort. Det är egentligen ingen dålig bok alls, och jag tror att någon som gillar böcker där handlingen främst drivs av karaktärerna och deras förhållanden till varandra kommer att gilla den här boken mycket mer än jag gjorde.

3/5