Författare: Erin Kelly
Språk: Svenska
Förlag: Damm förlag
Sidor: 398
Ett bindande löfte var den bästa sortens spontanköp. Jag hade aldrig ens hört talas om boken, förrän jag fördrev lite tid på Akademibokhandeln i Sundsvall medan jag väntade på bussen. Jag hade inte ens tänkt köpa någonting egentligen, men så fick jag syn på ett ovanligt färgglatt omslag i deckarhyllan, och så slutade det med att den fick följa med hem. Vilken lyckträff det var!
Huvudpersonen Luke är en ännu så länge rätt misslyckad frilansjournalist, vars högsta dröm är att skriva bästsäljande true crime, i stil med Truman Capotes In Cold Blood. När Lukes pojkvän Jem visar sig vara den där obehagligt svartsjuke och kontrollerande typen inser Luke att han måste komma bort från honom, och lämnar därför hemstaden Leeds och reser till Brighton i södra England, där kompisen Charlene bor.
Väl i Brighton dröjer det inte länge innan Luke stöter på Joss Grand, en åttioårig storfräsare i fastighetsbranschen. Numera sägs han hålla sig på rätt sida lagen, men under 1960-talet var Grand och barndomsvännen Jacky Nye okrönta kungar i Brightons undre värld. De styrde staden med järnhand, tills Nye blev mördad - ett mord som fortfarande är olöst - och Grand abrupt avslutade all sin illegala verksamhet. När Luke får höra detta blir han eld och lågor och beslutar sig för att skriva Joss Grands biografi, och lyckas till och med få Grand att gå med på att intervjuas. Om han dessutom lyckas lösa ett 45-årigt mord på samma gång, så vore väl inte det så dumt?
Under det senaste året känns det som om jag har läst ovanligt många böcker som varit riktigt, riktigt bra. Så även denna. Jag fångas direkt av karaktären Luke och hans liv i Leeds, och följer honom mer än gärna till Brighton. Jag blir precis lika intresserad av Joss Grand och hans liv som Luke är, och spänningen kring mysteriet med Jacky Nyes död gör att jag mer eller mindre sträckläser boken.
Med sina 400 sidor tycker jag att boken är alldeles lagom lång. Den är tillräckligt lång för att hinna utveckla alla delar av handlingen på ett tillfredsställande sätt, men den har samtidigt vett att sluta på precis rätt ställe, innan det blir för långdraget. Det bör dock nämnas att upptakten är ganska lång, och det tar ett bra tag innan Lukes undersökning kommer igång på allvar. Framförallt får relationen mellan Luke och Jem innan flykten till Brighton betydligt större utrymme än jag hade väntat mig. Nu är jag lyckligtvis tillräckligt intresserad av Lukes förehavanden att jag gillar att läsa om hans privatliv också, men jag inser att vissa kan tänkas irritera sig på det.
Det finns en hel del karaktärer i den här boken, som alla är intressanta på sitt vis, men den jag fastnar mest för utöver Luke är faktiskt Joss Grand själv. Ju mer vi får lära känna Grand, desto mer mänsklig verkar han. Bilden av en ganska ensam och sjuk gammal man med ett händelserikt liv bakom sig träder fram, och bilden av Joss Grand: Gangster™ suddas ut. Jag kommer på mig själv med att tycka riktigt bra om honom, trots att varken jag eller Luke riktigt vet hur mycket vi kan lita på honom.
Och mysteriet kring mordet på Jacky Nye då? Jag läser mycket deckare, och jag ska inte säga att jag brukar lista ut slutet i förväg, men jag brukar i alla fall ha några olika teorier om hur allt hänger ihop, och oftast stämmer någon av dem på ett ungefär. Inte den här gången. I nästan hela boken satt jag och hade inte den blekaste aning om hur det skulle gå, och det kändes faktiskt riktigt uppfriskande.
Betyg: 5/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar