En smakebit på søndag - Blue Monday

En smakebit på søndag drivs av Astrid Therese på bloggen Betraktninger, och poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Blue Monday av Nicci French, vilket är den första boken i serien om Frieda Klein. Huvudpersonen Frieda är en psykoterapeut med sömnsvårigheter som ägnar sina nätter åt att vandra omkring i ett sovande London. I övrigt lever hon ett väldigt välordnat och inrutat liv: hennes sätt att hantera omvärldens kaos. Frieda får en ny patient, en man vid namn Alan Dekker som har remitterats av sin husläkare på grund av diffusa, ångestliknande symptom. För Frieda beskriver Alan ett barn som hemsöker hans drömmar och fantasier. När sedan en femårig pojke försvinner och misstänkts ha rövats bort inser Frieda att hon känner igen honom; han matchar exakt Alans beskrivning av fantasibarnet. 

Frieda looked at the photograph across three columns of a young boy with bright red hair and freckles, a lopsided grin on his face, and his blue eyes looking sideways toward whoever was behind the camera. "Friday," she said.

    "He'll probably be dead by now. I feel sorry for the poor bloody teacher who let him go. She's become a hate figure."

    Frieda didn't really hear what he was saying. She was scanning the story about Matthew Faraday, who had slipped out of his Islington primary school unnoticed on Friday afternoon and been last seen going toward the sweetshop a hundred yards or so away. She picked up another paper and read the same story again, a bit more colorfully written, with a sidebar by a profiling expert. She picked up each paper in turn - it seemed every angle had been covered. There were pieces about the parents' agony, the police investigation, the primary school, the reactions of the community, the safety of our children today.

    "What a strange thing," Frieda said, as if to herself.