Vårenkät

Hos Mia hittade jag en enkät om våren, och det lät ju trevligt så jag lånar den!

Vad ser du mest fram emot med våren?
Det här läsåret har varit riktigt tufft, och extra jobbig är alltid våren med allt som ska hinnas med. Det är jätteskönt att det börjar bli ljust och jag känner mig lite piggare än jag gjort tidigare under vintern, men det är mycket kvar att göra innan jag kan andas ut. I år undervisar jag fyra klasser i årskurs 9, alltså ca. 90 elever (plus nästan lika många i åk 7). Snart är det dags för nationella prov, vilket alltså innebär 90 uppsatser, 90 läsförståelser och 90 hörförståelser för mig att rätta. Puh!

Det jag ser fram emot är alltså månadsskiftet maj/juni när jag förhoppningsvis är klar med det mesta och kan andas ut. Det vore också trevligt om snön försvunnit tills dess, förstås!


Vilket är ditt favoritställe att sitta och läsa?
Jag läser för det mesta i soffan eller i sängen innan jag ska sova. På sommaren kan det vara mysigt att läsa på balkongen, men jag har tyvärr ingen bra stol därute. Hade jag plats skulle jag skaffa en solstol specifikt för att kunna ligga där och läsa.


Vad brukar du ta med dig till din lässtund?
Något att dricka, antingen vatten eller Coca Cola. Jag brukar också lyssna på musik när jag läser, bara på jättelåg volym som bakgrundsljud. Om jag läser i vardagsrummet kör jag Spotify på TV:n och lyssnar oftast på Abba eller något filmsoundtrack. När jag läser innan jag ska sova brukar jag lyssna på Spotifys Sleep-spellista med lugn pianomusik.


Är det någon bok du ser extra mycket fram emot att läsa i vår?
Jag har nyss köpt Silvervägen av Stina Jackson på bokrean, och den har jag hört mycket bra om så jag ser verkligen fram emot att läsa den. Jag tror också att jag ska läsa om A Little Love Song av Michelle Magorian, som är en gammal favorit.


Finns det någon "dammig bok" i hyllan som du är extra sugen på att läsa i vår?
I höstas började jag läsa Sons of Cain av Peter Vronsky, som ger en historisk genomgång av seriemördare. Den är jätteintressant, men ganska tung, så jag läste bara halva. Den är väl inte jättedammig precis, men det börjar faktiskt bli dags att läsa färdigt den.


Finns det någon klassiker du skulle rekommendera alla att läsa?
Klassiker är verkligen inte min starka sida! Men Anne på Grönkulla-serien får väl ändå räknas till den kategorin, och det är verkligen en gammal favorit.


Finns det något du längtar efter, bokmässigt alltså? 
Vårens bokevent (bokrean, of course) har ju redan varit, och den ser jag alltid fram emot. Nu väntar jag på några böcker som släpps under våren och sommaren. I april släpps Fredrik Backmans nya bok Folk med ångest. Även den senaste boken i Simon Becketts serie om David Hunter kommer i april, och i juli kommer Nora Roberts nya bok Under Currents.

Om någon annan vill fylla i enkäten får ni gärna länka hos Mia så att hon ser det!

En smakebit på søndag - Tysta rop

Den här veckan är det bloggen Betrakninger som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag från den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Tysta rop av Angela Marsons, som är den första boken i serien om kriminalkommissarie Kim Stone. I den här boken hittas en rektor för en privatskola mördad i sitt hem, och det är Kim och hennes team som utreder fallet. Ungefär samtidigt hittas mänskliga kvarlevor i marken som tillhört ett gammalt barnhem.

De svängde in i en lång korridor på andra våningen och visades in på ett kontor där en missfärgad rektangel på dörren talade om att namnskylten redan hade tagits ner.
    Mannen bakom skrivbordet reste sig. Hans kostym var dyr och slipsen glänste i himmelsblått siden. Det jämnsvarta håret antydde att han nyss hade färgat det.
    Han räckte fram handen över skrivbordet. Kim såg sig omkring, tittade på det som fanns på väggarna. Alla intyg och diplom, alla minnessaker med Teresa Wyatts namn på, hade försvunnit.
    Bryant tog emot den utsträckta handen.
    "Tack för att ni varit så tillmötesgående, mr Whitehouse."
    "Jag har förstått att ni är tillförordnad rektor", sa Kim.
    Han nickade och satte sig ner. "Jag kommer att gå in som rektor nu, och om jag kan göra något för att hjälpa till med utredningen..."
    "Åh, det är jag säker på", avbröt Kim. Det var något lömskt över honom. Allt verkade så välrepeterat. Det faktum att han redan hade flyttat in på Teresa Wyatts kontor och avlägsnat alla spår av henne var minst sagt smaklöst. Teresa Wyatt hade varit död i mindre än tolv timmar. Kim gissade att den här mannen redan hade uppdaterat sitt cv.

En smakebit på søndag - Thirteen

Den här veckan är det bloggen Flukten fra virkeligheten som står värd för En smakebit på søndag. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag från den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag Thirteen av Steve Cavanagh. Det handlar om den före dette bedragaren Eddie Flynn som sadlat om till försvarsadvokat, och nu ska försvara Hollywoodstjärnan Bobby Solomon i vad som beskrivs som århundradets mordrättegång. Under rättegången väcks en misstanke hos Eddie: inte nog med att hans klient är oskyldig, kan det i själva verket vara så att den riktige mördaren sitter i juryn?

"I don't mean to be an asshole, Rudy. You're right. Most lawyers would kill to get that chair, but I'm not like most lawyers. From what I've read in the papers, and from what I've seen on TV, I think Robert Solomon murdered those people. And I'm not gonna help a murderer walk, no matter how famous he is, or how much money he's got. Sorry, my answer's no."
    Rudy still wore that five-thousand-dollar smile but he was looking at me sideways, and nodding slightly.
    "I get it, Eddie," said Rudy. "Why don't we call it an even quarter million?"
    "It's not about the money. I don't roll for the guilty. I've been down that road a long time ago. It costs more than money can buy," I said.
    A realization spread over Rudy's face, and he put the smile away for a while. "Oh, well, in that case we don't have a problem. See, Bobby Solomon is innocent. The NYPD framed him for the murders," said Rudy.
    "Really? Can you prove that? I said.
    Rudy paused. "No,' he said, 'But I think you can."