fredag 15 oktober 2021

Fem en fredag v. 41

Glad fredag! Förra veckan var ju helt vansinnigt stressig, men lyckligtvis har denna varit mycket, mycket bättre. Och nu är det bara två veckor kvar till höstlovet! Vi jobbar måndagen på höstlovet, men är lediga resten av veckan, så det ska bli riktigt skönt. De lediga dagarna behövs verkligen, även om de inte är så många.

Veckans tema för Fem en fredag är Planering.

Vad står på agendan idag?
Jag har två lektioner på förmiddagen, och sedan har vi konferenstid på eftermiddagen. Just den här veckan har vi ämneslag på konferenstiden, så jag och min ämneskollega (vi är bara två stycken som undervisar i engelska på skolan) ska sätta oss och planera lite för de muntliga nationella proven som ligger i november.

Efter jobbet ska jag handla inför helgen, och ikväll blir det Idol. Vad tycker ni som tittar om det nya röstningssystemet, förresten? Jag tycker det är helt värdelöst, det förstör liksom hela grejen tycker jag.

Vad har du fått boka om i veckan?
Vi hade tänkt åka söderut och hälsa på min bror och några andra släktingar på höstlovet, men vi kom på att det blir för stor ansträngning för så få dagar, så vi väntar med det och åker ner över jul istället.

Vad vill du stryka i helgen?
Ingenting, faktiskt. Vi är hembjudna på middag hos några bekanta imorgon, och det ser jag fram emot. I övrigt har jag inte särskilt mycket planerat, och det ser jag också fram emot, haha!

Vad har du på planeringsstadiet?
Min Halloween-utklädnad. Vad det är tänker jag inte berätta, det är hemligt än så länge!

Hur planerad är du vanligtvis?
På jobbet är jag superplanerad, för annars skulle absolut ingenting fungera. Jag har en digital kalender, ett excel-ark för planering OCH en jättestor papperskalender för lektionsplanering och annan dokumentation. 

På fritiden är jag lite mer avslappnad, men visst planerar jag en del saker hemma också. Städningen planerar jag supernoga, för annars blir det inte av.

fredag 8 oktober 2021

Fem en fredag v. 40

ÄNTLIGEN fredag! Nu känner jag mig verkligen helt utmattad. Det har varit så mycket hela veckan så det känns knappt som jag har hunnit stanna upp och andas. Vi har alltid utvecklingssamtal tidigt på terminen med åk 7, så det har jag gjort i veckan, plus en massa andra saker utöver det vanliga, plus att åk 9:s omdömen ska vara färdiga till på måndag (spoiler: jag är absolut inte färdig med dem). Vissa veckor är helt enkelt jobbigare än andra, och det här har verkligen varit en sådan. 

Efter jobbet idag ska jag göra en sista kraftansträngning och handla inför helgen, och sen ska det bli skönt att bara få hänga i soffan ikväll. Jag ska titta på Idol och äta något gott, vad har jag inte riktigt bestämt än.

Veckans tema för Fem en fredag är Känslostatus.

Hur mycket har du skrattat i veckan?
Inte supermycket. Jag såg några avsnitt av Alla mot alla på Discovery+ och det är ju ganska komiskt ibland, men annars har jag inte haft så många anledningar att skratta.

När har du känt sig som sämst?
Jag hade vansinnig huvudvärk i söndags, och vaknade sedan halvrisig på måndag morgon men gick till jobbet i alla fall. Inte så att jag egentligen var sjuk för då hade jag naturligtvis stannat hemma, men sådär som jag ofta blir när jag har haft ordentlig huvudvärk eller migrän; det sitter liksom i efteråt fast själva värken är borta. Hur som helst tyckte jag inte att det var något att stanna hemma för, och det ångrade jag så fort jag kom till jobbet och insåg att jag inte alls var i skick att jobba egentligen.

Vad har fått dig att byta humör?
I tisdags fick jag hem ett paket med kläder som jag beställt från Cellbes, och det livade ju upp lite. Allting som jag beställt passade också, vilket man ju annars aldrig kan vara säker på när man beställer.

Vilken dag fick dig att längta till helg?
Onsdag. Annars brukar mina onsdagar vara lugna, men jag hade ett utvecklingssamtal inbokat på det som annars är min planeringstid, plus en massa andra saker jag inte hade väntat mig att behöva göra just den dagen, och sen blev jag oväntat tvungen att jobba över två timmar också. Det var av en fullt rimlig anledning, men det blev en lång, lång, fullspäckad dag som jag inte var beredd på.

Vad skulle du ge för betyg till veckan?
En stark 2:a.

måndag 27 september 2021

Ärende 1569 av Jørn Lier Horst

Titel
Ärende 1569 av Jørn Lier Horst

Var fick jag tag på boken?
Förbokade på Bokus. Och det var ju onödigt, för mitt exemplar dök inte upp förrän över en vecka efter att boken släppts. Det hade varit bättre att bara gå och köpa den så fort den dök upp i butikerna.

Vad handlar den om?
William Wisting har semester och följer via media sökandet efter Agnete Roll, en kvinna från trakten som försvunnit på väg hem efter en utekväll. 

Samtidigt får han ett anonymt meddelande i sin brevlåda, ett ärendenummer som leder honom till Tone Vaterland-fallet. Tone var 17 år då hon en kväll i juli 1999 mördades på väg hem från sitt sommarjobb. Fallet är sedan länge uppklarat och förövaren har avtjänat sitt straff, men nu vill någon uppenbarligen att Wisting ska ta sig en ny titt på fallet.

Vad tyckte jag?
Det känns som att jag har väntat i evigheter på nästa bok i William Wisting-serien. Så är det förstås inte, men den förra boken i serien var så himla bra och beskrivningen av denna fick mig att vilja läsa den så fort som möjligt, så jag har verkligen sett fram emot att den ska komma på svenska.

Tyvärr blev jag lite besviken. Det är absolut inte en dålig bok på något sätt, men den levde inte riktigt upp till det som jag har kommit att förvänta mig av den här serien. Jag tyckte att det började lite väl segt, och även om det kom igång lite mer i andra halvan av boken så blev det aldrig riktigt något driv i berättelsen. Det var ett intressant och spännande fall, men jag tycker kanske att det hade kunnat läggas upp på ett bättre sätt. Jag saknade även Wistings dotter Line; i tidigare böcker har hon alltid spelat en central roll i handlingen, men nu var hon nästan inte med alls och det kändes lite märkligt.

Jag får även känslan av att Horst börjar tröttna lite på William Wisting. I den här boken är det ett himla tjat om att Wisting börjar bli gammal; han sover dåligt, han har diverse olika krämpor (bl.a. en urinvägsinfektion som får alldeles för stort utrymme i historien), han glömmer saker, och han funderar över kommande fall som hans yngre kollegor kommer få jobba med när han är borta. Och jag blir liksom lite irriterad, för himla gammal är han ju inte! Det känns mest som ett uttryck för att Horst känner sig färdig med honom. Det är ju också ett helt år sedan den här boken släpptes på norska och än så länge finns inga indikationer på att det ska komma någon ny bok i serien, så jag undrar om Horst kanske fortsättningsvis tänker fokusera på Blix & Ramm-serien som han skriver tillsammans med Thomas Enger. Det vore i så fall synd tycker jag, för jag gillar inte alls den serien lika mycket som den här.

Sammantaget tycker jag att Ärende 1569 är en helt okej deckare, men inte lika bra som Wisting-böckerna brukar vara. Om detta nu visar sig bli den sista boken känns det som ett trist avslut på en annars så bra serie.
 
Läst: September 2021

Betyg: 3/5

fredag 24 september 2021

Fem en fredag v. 38

Hallå från ett regnigt Norrland! Det har varit kallt och blött och ruggigt här hela veckan, men i helgen ska det i alla fall vara uppehållsväder, och det är ju bra för vi har planerat in en liten skogsutflykt som jag verkligen ser fram emot.

Och lämpligt nog är veckans tema för Fem en fredag just Utflykt.

Vad gjorde du senast på en ö?
Vi har en ö i älven här i stan som är liksom ett litet friluftsområde. Jag var där senast precis innan skolavslutningen i somras; jag och min medmentor var där med vår klass och hade aktiviteter, badade och grillade.

När var du senast på en båt?
Även det var jobbrelaterat. För ett par år sedan blev vi i personalen bjudna på en tur längs Ångermanälven med M/S Ådalen III. Vi fick god mat och hade supertrevligt.

När hamnade du senast ute på djupt vatten?
Om man ska tolka det bokstavligt så var det nog förra hösten när jag var på spa på hotellet här i stan och simmade i bassängen där. Förr har jag brukat vara där lite oftare, men de har haft stängt nästan hela året pga. pandemin.

Var åker du för att andas frisk luft?
Till skogen. Jag trivs i skogen, och det finns ju ganska mycket av den varan här uppe. Jag bor även precis bredvid en kyrkogård som ligger så att man kan gå hela vägen runt den på utsidan av staketet, så där brukar jag ta mina morgonpromenader.

Hur värmer du upp dig efter en kall dag ute?
I scouterna fick jag lära mig att man alltid ska byta alla kläder (inklusive underkläder) man haft på sig när man varit ute. Även om man inte tycker att man har blivit blöt så finns det alltid en viss fukt i kläderna som man kanske inte ens märker, och när den kallnar så kommer man definitivt att börja frysa. Så jag byter alltid om helt och hållet när jag kommer in. Och så är jag ett stort fan av sockor, varma tröjor, filtar och doftljus. En och annan kopp te blir det också förstås.

söndag 12 september 2021

En smakebit på søndag - 56 Days

En smakebit på søndag drivs växelvis av Astrid Terese på bloggen Betraktninger och Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag två böcker, och den ena är 56 Days av Catherine Ryan Howard. Hon är en ny favoritförfattare hos mig, och detta är faktiskt den tredje boken av henne som jag tipsar om i En smakebit på søndag (de andra två finns här och här). 

56 Days handlar om Ciara och Oliver som båda är nyblivna Dublinbor. De träffas för första gången vårvintern 2020, samma vecka som Covid-19 når Irland. De har bara varit ihop i några veckor när landet går in i full lockdown, men bestämmer sig för att flytta ihop eftersom de annars inte kommer att få träffas alls. Till en början går allting bra, men 56 dagar efter deras första möte anländer polisen till Olivers lägenhet, och där inne hittar de en kropp stadd i förruttnelse. Har någon utnyttjat den pågående världskrisen för att kunna begå det perfekta mordet?

The truth is, however well this may seem like it's going, they don't know each other, not really. This situation is revealing that, up close and in harsh lighting.
    They don't know what the other one does in a time like this. Are they the kind of person who wears a mask before it's mandatory and disinfects their phones and wipes their groceries down, or are they drinking cans in the park with friends on a sunny Saturday and sneering at anyone who tut-tuts as they pass?
    In between favourite movies and what they studied in college and where they hope to go this summer, they forgot to ask each other what kind of person are you in a global pandemic?

fredag 10 september 2021

Fem en fredag v. 36

Glad fredag! Nu har det gått tre hela veckor på terminen här och det har varit en otroligt intensiv skolstart, men nu börjar vi komma in i rutinerna i alla fall. Som lärare får man ju nytt schema varje år, och jag tycker mycket bättre om årets schema än det jag hade förra året. Jag har ju samma antal lektioner förstås, men de är bättre fördelade över dagarna, så jag kan bl.a. börja sent på måndagar och gå hem kl. 15 tre dagar i veckan. Mycket trevligt!

Veckans tema för Fem en fredag är Veckofrågor.

Vad har du gjort mest i veckan?
Det känns som att jag mest har jobbat, faktiskt. Så är det förstås inte, men det har liksom inte hänt så mycket annat så det är ändå känslan jag får.

Vad har du inte gjort som du skulle ha gjort?
Det har inte blivit mycket städat hemma den här veckan. Jag har varit så trött, så det är verkligen bara det mest nödvändiga som har blivit gjort.

Vad har du tittat på i veckan?
Jag har tittat på några olika true crime-dokumentärer på Discovery+ (den jag håller på med nu heter Lake Erie Murders) och några avsnitt av NCIS. Och så har jag haft Skenet bedrar på i bakgrunden några kvällar; det är ju verkligen en klassiker som jag fortfarande kan uppskatta.

Hur har du sovit?
Helt okej! Jag brukar lyssna på (eller snarare sova till) såna där sömnljud på Spotify på nätterna (typ regn, rymdljud, lugn pianomusik och sånt), och nu har jag köpt en Google Nest Mini till sovrummet som ger lite bättre ljud än telefonen. Tyvärr känner jag av min pollenallergi just nu, så det stör sömnen lite.

Vad ser du fram emot med helgen?
Främst bara att vara ledig; att komma ikapp med städningen och ha tid och energi att läsa. Jag håller för närvarande på med två böcker och jag hoppas hinna läsa ut åtminstone en av dem i helgen.

onsdag 1 september 2021

9 böcker jag har gett upp

Det här med att inte läsa ut böcker är kontroversiellt. I den engelskspråkiga bokvärlden kallas det ofta DNF (Did Not Finish) och används som ett verb. Vissa DNF:ar böcker till höger och vänster; om en bok inte fångar dem nästan omedelbart går de vidare till något annat. Andra skulle aldrig komma på tanken att inte läsa ut en bok de har påbörjat, oavsett hur trist de tycker att den är.

Själv är jag en DNF:are av rang. Jag försöker verkligen ge alla böcker en ärlig chans; om jag hade gett upp varenda bok som inte fångar mig direkt skulle jag ha missat några av mina absoluta favoritböcker. Men om jag inser att boken av en eller annan anledning inte är för mig så har jag inga problem att ge upp. Jag har så otroligt många böcker som väntar, så varför skulle jag lägga tid och energi på en som jag inte tycker om?

Här kommer nio böcker som jag har gett upp:

One, Two, Buckle My Shoe av Agatha Christie
Jag har läst ett par andra Christieböcker som jag har gillat (i synnerhet Mordet på Orientexpressen), men denna fångade mig inte alls. Det blev liksom aldrig intressant, så till slut gav jag upp.

The Bone Collector av Jeffrey Deaver
Jag har ju hört att denna ska vara bra, men jag tyckte verkligen inte det. Den har ju också nästan 25 år på nacken, och jag tyckte inte att den hade åldrats särskilt väl.

Under kupolen av Stephen King
Man kan gott säga att jag gav denna en ordentlig chans. 450 sidor tragglade jag mig igenom, men det hände ju absolut ingenting på hela tiden. Dessutom förekom det våld mot kvinnor som jag tyckte var både onödigt och väldigt grovt, samt hundra karaktärer som var helt omöjliga att hålla reda på trots karaktärslistan i början. Det tog faktiskt emot att ge upp denna eftersom jag redan hade ägnat den så mycket tid, men till slut gick det inte längre.

Till skillnad från den ovanstående ägnade jag denna bok nästan ingen tid alls. 38 sidor läste jag, innan jag började inse att huvudpersonen var den typen av karaktär som jag tycker absolut sämst om i deckare. Jag har otroligt svårt för den där självgode polisen som gör som han vill eftersom han tycker att han vet bäst, och dessutom kanske är lite (eller inte så lite) korrupt. 

Jag läser inte jätteofta kärleksromaner, men det händer ibland och denna blev jag tipsad om. Det är en så kallad "small town romance", den första i en serie böcker som utspelar sig i samma stad men handlar om olika personer. Tyvärr tyckte jag väldigt illa om den manliga huvudpersonen; det var en otroligt osympatisk typ som jag inte alls tyckte att den kvinnliga huvudpersonen borde befatta sig med, och jag orkade liksom inte läsa om deras förhållande i nästan 300 sidor till.

The Be Taught, If Fortunate av Becky Chambers
Denna har jag inte gett upp för gott. Men jag trodde att den var fristående, och insåg när jag redan hade börjat läsa att den utspelar sig i samma universum som Chambers tidigare böcker, så jag ska gå tillbaka och läsa dem först och återkomma till denna senare.

Detta är helt och hållet mitt eget fel; jag såg titeln och utgick ifrån att det skulle vara en true crime-bok om seriemördaren Dean Corll. Och nog handlar det om Dean Corll, men det är en skönlitterär berättelse om honom och hans medhjälpare, med händelser och dialog som författaren har hittat på. Inte alls vad jag var ute efter, och dessutom riktigt dåligt skrivet.

Dr. Helen Morrison är en amerikansk rättspsykiater och profiler som fokuserar främst på seriemördares psykologi. Så vem är jag, en enkel lekman, att kritisera hennes arbete? Men alltså, jag lyssnade på drygt en timme av ljudboken, och under den tiden tyckte jag hon hann säga så många konstiga saker så jag orkade inte lyssna mer. Sedan kollade jag upp Morrison lite mer och upptäckte att hon är långt ifrån okontroversiell, och att hennes bok har fått hård kritik för alla möjliga saker. Så då var det visst inte bara jag som tyckte att något inte stämde.

När jag läste recensioner om The Skeleton Crew på Goodreads, var den vanligaste kritiken att boken är för rörig. Hur illa kan det vara, tänkte jag, som ändå brukar kunna hålla koll på grejer. Men alltså, det är faktiskt väldigt illa. Boken behandlar ett otroligt intressant ämnesområde, dvs. privatpersoner som ägnar sin fritid åt att försöka lösa gamla brott med hjälp av internet, men tyvärr är den så rörig att den är i det närmaste oläslig. Författaren försöker behandla alldeles för många olika personer och för många fall på en gång, och hoppar fram och tillbaka mellan olika saker så man blir alldeles snurrig. Ibland byter hon spår från en mening till nästa, och jag fick helt enkelt ge upp till slut för jag hängde inte med alls. Och det är synd, för jag var verkligen intresserad av alla fallen och personerna hon berättade om, och jag önskar så att hon hade strukturerat upp texten så att den faktiskt gick att läsa (eller kanske fått hjälp att göra det).