måndag 30 augusti 2021

My Daddy is a Hero av Lena Derhally

Titel

Var fick jag tag på boken?
E-bok från Amazon 

Vad handlar den om?
I augusti 2018 försvinner 34-åriga Shanann Watts och hennes två döttrar, 4-åriga Bella och 3-åriga Celeste. Shanann är gravid i femtonde veckan, och hon och hennes man Chris lever ett till synes perfekt familjeliv i Frederick, Colorado. Chris Watts berättar för massmedia att han och Shanann visserligen grälat kvällen innan försvinnandet, men att han inte förstår vart hans familj har tagit vägen. Han är orolig och vill bara att de ska komma hem, säger han.

Det ska dock snart visa sig att det är Chris Watts själv som har gjort sig av med sin familj. Han har nyligen inlett ett förhållande med en kollega, och har mördat sin gravida fru och sina barn för att kunna vara med henne istället. Han erkänner morden i förhör, och döms i november 2018 till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Fallet slår ner som en bomb i media. Shanann var på grund av sitt jobb som försäljare och sin aktivitet på sociala medier en välkänd person i vissa kretsar, och ingen kan förstå hur hennes så till synes älskvärde make kan ha gjort detta mot familjen.

I boken My Daddy is a Hero går psykoterapeuten Lena Derhally igenom Watts-fallet i noggrann detalj. Hon berättar om tiden före och efter morden utifrån vittnesmål från familj, vänner och kollegor, utifrån Shananns och Chris telefon- och sms-historik, samt utifrån Chris egna erkännanden. Utifrån sin egen expertis diskuterar hon sedan den stora frågan; varför?

Vad tyckte jag?
Som true crime-intresserad har jag följt Watts-fallet sedan det hände. Jag minns att jag såg en kort tv-intervju med Chris Watts samma dag som hans familj försvunnit, och i en true crime-grupp på Facebook var vi alla genast rörande överens om att han var jävligt skum. Kanske blir man cynisk när man läser så mycket om true crime som jag gör, men det kändes verkligen inte som en skräll när det senare visade sig att det var han som låg bakom försvinnandena. Bara så otroligt tragiskt att det hänt ännu en gång, att en man valt att mörda hela sin familj (det finns till och med ett namn för det; på engelska heter denna typ av mördare family annihilator, alltså "familjeutplånare").

Trots att jag redan hade ganska bra koll på fallet, läste jag Lena Derhallys bok med stor behållning. Hon går noga igenom hela händelseförloppet och alla detaljer, så man måste absolut inte ha hört om fallet förut för att kunna läsa denna bok, och till och med för mig kom det en och annan detalj som jag inte visste om sedan tidigare.

Men det som faktiskt gav mig mest, var Derhallys analys av Chris Watts som person. Hon har själv inte träffat Watts, så man får ju förstås ta hennes analys med en nypa salt, men jag tycker ändå att hon lyckas ge en trovärdig förklaring till varför detta obegripliga hände, varför Chris Watts personlighet fick honom att ta det här steget som för de allra flesta är helt och hållet otänkbart.

Något som jag tycker är viktigt är att Derhally tar sig tid att påpeka att inget av det som skedde var Shananns fel. I media har hon utmålats som i det närmaste medskyldig; många uppfattade henne som dominant och att hon var den som liksom styrde och ställde i förhållandet, och att det skulle ha drivit Chris till att göra detta. Vidare försökte Chris tidigt hävda att Shanann var den som dödade barnen och att han upptäckte detta och därför i sin tur dödade Shanann i ett anfall av förtvivlan och raseri. Trots att han senare tog tillbaka detta och erkände att han dödat alla tre, har vissa hållit fast vid denna första version. Det finns Facebookgrupper vars enda syfte är att smutskasta Shanann och beskriva Chris som i princip oskyldig, och Chris egen mamma har även varit noga med att förstärka denna uppfattning. Detta är naturligtvis djupt orättvist gentemot Shanann; dels för att inget av det är sant, och dels för att hon är död och därför inte har någon möjlighet att försvara sig. 

Därför uppskattar jag så himla mycket att Derhally är så väldigt tydlig i den här frågan. Shanann hade inget ansvar för detta, det är endast Chris och ingen annan som är ansvarig för morden, och trots att han planerat morden i förväg fanns ingen som helst förvarning. Shanann hade noll anledning att tro att hennes man skulle göra så här mot henne och deras gemensamma barn, och man kan absolut inte förvänta sig att hon skulle ha kunnat förutse och förhindrat det.

Kort sagt tycker jag att Derhally har skrivit en läsvärd bok om ett otroligt tragiskt fall, som kan passa både den som känner till fallet sedan innan, såväl som den som aldrig har hört talas om det tidigare.

Bella, Celeste och Shanann Watts (källa: parade.com)

söndag 29 augusti 2021

En smakebit på søndag - The Liar's Girl

En smakebit på søndag drivs växelvis av Astrid Terese på bloggen Betraktninger och Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället.

Just nu läser jag The Liar's Girl av Catherine Ryan Howard. Alison Smiths första år på St. John's College i Dublin får ett abrupt slut när det visar sig att det är hennes pojkvän, Will Hurley, som ligger bakom de fem brutala mord på unga kvinnor som skett i området. Tio år senare lever Alison ett anonymt liv i Nederländerna; ingen där vet vem hon är och det är så hon vill ha det. Så dyker den irländska polisen upp utanför hennes dörr. Det har nyligen skett två nya mord i Dublin, och de påminner väldigt mycket om de morden som Will begick. Will, som sitter i tryggt förvar på ett mentalsjukhus, påstår sig ha information om de nya morden. Men han tänker inte berätta det han vet för någon annan än Alison.


"I wish you'd told me. We could've talked about it."
    "I should've. But I was mortified, Sal."
    "About what?"
    "About not knowing. I mean, how stupid do you have to be to be in love with a person who murders other people and not know about it? Murder, Sal. What kind of person do you have to be to do that? And he did it five times."
    "Well," Sal said, and I just knew by her tone a joke was coming. "I will have to stop accusing you of being too picky."
    I rolled my eyes, but I was smiling. "I can't believe you just said that."
    "Humor's how I deal, okay? Deal with it."
    "But seriously."
    "Seriously? Ali, he murdered five girls. That's at least four murders the police didn't solve right away, four times they failed to catch him. And they're the police. There's hundreds of them. You were just one teenage girl. How in God's name could you have known?"
    I didn't have an answer for this. Only that no matter which way I looked at it, I still felt like I should have.

fredag 27 augusti 2021

Fem en fredag v. 34

Den här veckan känns det riktigt skönt att snart få ta helg. Det här var den första hela skolveckan för oss, och jösses vad intensivt (men roligt!) det har varit. Jag undervisar alla sjuor på vår skola, så jag har ägnat veckan åt att lära känna dem och försöka lära mig alla namn (de är 91 stycken). Vi har även haft en del andra aktiviteter, så där som man ofta har i början av terminen. Roligt, men nu är jag helt slut och ser fram emot att få ta det lugnt i ett par dagar.

Veckans tema för Fem en fredag är Skifte.

När senast gjorde du något drastiskt med ditt yttre?
Jag gör sällan det, så det måste nog ha varit i våras när jag klippte mig kortare än jag brukar. 

Har du bytt till varmare garderob än?
Nja, halvt om halvt. Typ i samma sekund som jag började jobba för två veckor sedan slog vädret om här uppe, och sedan dess har det varit betydligt kyligare och regnigare än tidigare under sommaren. Så jag har bytt sandalerna mot sneakers, och klänning med bara ben mot byxor, men jag har knappast behövt plocka fram höstjackan än.

När ändras säsongen till höst?
När löven börjar gulna tycker jag det känns som höst "på riktigt". Temperaturen spelar förstås också roll, men det känns så deppigt om jag ska behöva tänka att det har varit höst här sedan i mitten av augusti bara för att det har varit lite kallt.

Vad ser du fram emot med en ny säsong?
Jag har en hel låda med ljus som jag ser fram emot att plocka fram nu när det börjar bli mörkt på kvällarna, och jag har köpt nya gardiner till vardagsrummet som jag tror kommer passa bra att ha uppe i höst och vinter. Och så älskar jag de där septembermornarna, när man kommer ut och luften känns alldeles krispig.

Vad är något du nyligen ändrat åsikt om?
Det beror nog lite på vad man menar med nyligen, men jag har alltid hatat bubbelvatten oavsett om det är smaksatt eller inte. Men så för något år sedan upptäckte jag av en slump BonAquas smaksatta bubbelvatten, och det tycker jag jättemycket om. Jag tycker fortfarande väldigt illa alla andra sorter, men det är ju bra att det finns en sort jag gillar i alla fall, speciellt eftersom jag inte kan drick läsk utan att få huvudvärk numera.

torsdag 26 augusti 2021

Helgfrågan v. 34

I veckans helgfråga undrar Mia om vi har upptäckt någon ny favoritförfattare.

En ny favorit hos mig är den irländska författaren Catherine Ryan Howard. Jag läste hennes bok från förra året, The Nothing Man, i början av månaden, och just nu läser jag The Liar's Girl. Hennes allra nyaste bok, 56 Days, som släpptes så sent som förra veckan, ligger redan och väntar på min Kindle.

söndag 22 augusti 2021

En smakebit på søndag - The Night She Disappeared

En smakebit på søndag drivs växelvis av Astrid Terese på bloggen Betraktninger och Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Poängen är att man ska bjuda på ett utdrag ur den bok man läser för tillfället. 

Just nu läser jag The Night She Disappeared av Lisa Jewell. Den nittonåriga småbarnsmamman Tallulah lämnar sonen Noah hos sin mamma för att gå ut på dejt, och sedan kommer hon aldrig hem igen. Ett år senare anländer Sophie och Shaun till den internatskola där Shaun fått anställning som rektor. När Sophie tar en promenad i skogen bakom skolan hittar hon en bit kartong som sitter fastspikad på ett staket. På kartongen har någon skrivit: "Gräv här". 

Slowly, carefully, she tucks Noah into herself and gets off the couch. She climbs the stairs and goes to the door of Tallulah's room. It's wide open, just as she left it at eleven o'clock the night before when she came to collect Noah. She lowers him gently into his cot and, miraculously, he does not stir. Then she sits on the side of Tallulah's bed and calls her phone again.
    Once more it goes straight to voicemail. She calls Zach. It goes to voicemail. She continues this ping-pong for another hour. The sun is fully risen now; it is morning, but too early to call anyone else. So Kim makes herself a coffee and cuts herself a slice of bread off the farmhouse loaf she always buys Tallulah for the weekend and eats it with butter, and honey bought from the beekeeper down the road who sells it from his front door, and she waits for the day to begin.

fredag 20 augusti 2021

Fem en fredag v. 33

Återigen är det fredag, och som jag skrev igår är det första dagen med vanliga lektioner för oss på min skola. Det är roligt att vara igång faktiskt, men skönt att det blev en mjukstart!

Veckans tema för Fem en fredag är Livsviktigt.

Vad går du alltid utanför dörren med?
Naturligtvis nycklar och mobilen, men jag har även alltid med mig mina solglasögon. Jag är så himla ljuskänslig, så det behöver inte ens vara särskilt soligt för att jag ska tycka att det är för ljust, och då är det skönt att kunna ta på solglasögonen.

Vad inom teknik har förbättrat ditt liv?'
Smartphones. Det är så otroligt praktiskt att kunna göra det mesta på telefonen istället för att starta datorn varenda gång man ska göra något.

Vilket livsmedel är ett måste i skafferiet?
Päronsaft. Jag tycker inte om någon av de smaksättningar till SodaStream som jag har testat, så jag har i en liiiten, liten skvätt päronsaft istället som smaksättning. 

Vad på morgonen gör så att resten av dagen blir bra?
Frukosten. Vissa människor kan skippa frukosten och ändå ha en bra dag, men det går absolut inte för mig. Jag måste äta ordentlig frukost, annars blir det inte roligt för varken mig eller någon som jag träffar på under förmiddagen.

Vad är livsviktigt för dig?
Familjen så klart. Men mindre bokstavligt är det jättevikigt för mig att få tid och ro att läsa och ägna mig åt annat som jag tycker om att göra.

torsdag 19 augusti 2021

Helgfrågan v. 33

Hej hopp! Idag var första skoldagen för våra elever och jag är helt slut. Det var superroligt att få träffa de nya sjuorna som jag ska vara mentor för, men otroligt intensivt också eftersom det är så mycket som ska gås igenom första dagen och man ska lära känna varandra och framför allt se till att de får en bra start på högstadiet. Imorgon drar vi igång med årets första lektioner, och det känns skönt!

Men först är det dags för Helgfrågan, och den här veckan vill Mia veta vad vi har läst på semestern.

Under semestern läste jag en hel del; tio stycken böcker blev det:

Dead Girls av Abigail Tarttelin


Syndaren ska vakna av Linda Ståhl

Kalla spår av Matt Goldman

Nollpunkt av Jørn Lier Horst och Thomas Enger

Genombrottet av Anna Bodin och Peter Sjölund


The Nothing Man av Catherine Ryan Howard

101 historiska händelser av Magnus Västerbro

söndag 15 augusti 2021

En smakebit på søndag - Three Hours

Min läsning fortsätter gå bra; det har gått med en rasande fart hela sommaren och jag har nästan nått mitt läsmål för 2021 redan!

Just nu läser jag Three Hours av Rosamund Lupton. Boken utspelar sig i Somerset i södra England, på en skola som försatts i lockdown efter att beväpnade män tagit sig in på skolområdet. Under tre intensiva timmar får läsaren följa olika personer: elever och lärare som gömmer sig i olika utrymmen, skolans rektor som ligger skadad i skolbiblioteket, och föräldrar som samlats utanför skolan i desperat väntan på information om sina barn.

The gunman's footsteps sound along the bookcases as he walks along the corridor. For a little while they thought he'd gone, that he'd walked all the way to the end of the corridor and the front door and left. But he hadn't. He came back again towards them.
    He must be wearing boots with metal in the heel. Click-click-click-click on the worn oak floorboards, then a pause. No other sounds in the corridor; nobody else's footsteps, no voices, no bump of a book bag against a shoulder. Everyone sheltering, keeping soundless and still. The footsteps get quieter. Hannah thinks he's opposite Mrs Kale's English classroom. She waits for the shots.

fredag 13 augusti 2021

Fem en fredag v. 32

Så var det återigen fredag, och för mig är det den första fredagen efter semestern. Jag började jobba igår, och det känns ju väldigt skönt att börja med en kortvecka. Eleverna kommer på torsdag nästa vecka, och vi har mycket som ska förberedas innan dess, men det känns faktiskt roligt att komma igång igen.

Veckans tema för Fem en fredag är Struktur.

Vilket område i ditt liv är mest organiserat?
Hemma är det nog tvätten faktiskt. Jag har ju bara min egen tvätt att sköta och jag har egen tvättmaskin i lägenheten, så det är väldigt lättsamt.

Vilket område i ditt liv behöver mer struktur?
Matinköp och matvanor. För några år sedan var jag noga med att planera mina matinköp och middagar för minst en vecka i taget, men sen tappade jag det helt och hållet och nu blir det lite hipp som happ med den saken. Dessutom kan jag inte kan äta vad som helst pga. problem med magen, så det hela är något av ett katastrofområde.

Har allting sin plats i ditt hem?
Mestadels faktiskt! Just det brukade vara ett stort problem för mig, men sen jag flyttade till en lägenhet med bättre ytor och förvaringsmöjligheter blev det mycket lättare, och nu har jag inte alls lika mycket pryttlar överallt.

Vad om något bland dina rutiner ändras nu till hösten?
Nästan allt. Jag måste ju förstås gå och lägga mig och kliva upp tidigare än när jag är ledig, men det blir ju även mindre tid över till fritidsintressen och sånt. Den här hösten satsar jag även på att få ordning på maten, som jag skrev om ovan.

Hur ser du till att skapa struktur i vardagen?
Jag håller mig till en strikt rutin på morgonen så att jag inte behöver tänka efter alltför mycket när jag är nyvaken, för då är risken stor att jag glömmer saker eller kommer för sent. Och så har jag en app som heter Tody som hjälper mig att strukturera upp städningen (den skapar listor över vad som behöver göras varje dag, och så bockar jag bara av när det är gjort). Dessutom jobbar jag en liten stund varje söndag kväll; jag går igenom mina lektionsplaneringar för veckan, ordnar med dokument och skriver att göra-listor. På så sätt kan jag gå och lägga mig trygg i vetskapen att allt är ordnat och jag slipper stressa på måndag morgon.

söndag 1 augusti 2021

En smakebit på søndag - The Nothing Man

Nu var det ett tag sedan jag deltog i En smakebit på søndag, eller skrev överhuvudtaget förresten. Jag har faktiskt läst massor under sommaren, men det har liksom inte blivit av att skriva något om det. Men det känns helt okej; det är ju semester!

Just nu läser jag i alla fall The Nothing Man av Catherine Ryan Howard, som är en ny författare för mig. Boken är en thriller, och utspelar sig på Irland. För arton år sedan mördades Eve Blacks båda föräldrar och lillasyster av en seriemördare som tidningarna döpt till The Nothing Man eftersom polisen inte fann ett enda spår efter honom; Eve var tolv år gammal och överlevde mirakulöst. Nu som vuxen har Eve skrivit en bok, en true crime-memoar, om sin jakt på mannen som raserade hela hennes liv. Vad hon inte vet är att mördaren, en oansenlig säkerhetsvakt vid namn Jim Doyle, har läst hennes bok, och han är inte glad.

Jim didn't follow to check that she was actually going to pay for the book, which he might have done under normal circumstances. Instead, he turned and walked in the opposite direction, towards the aisle where they stocked the stationery supplies, a small section of children's toys and the books.
    It's fiction, he told himself. It has to be.
    But what if it wasn't?
    He didn't have to search. Three entire shelves were taken up with its display. Every copy was facing out. A dark chorus, screaming at him. 
    Pointing at him.
    Accusing him.
    They hadn't been there yesterday, Jim was sure. The stock must have come in overnight. It must be a new book, probably just released this week. He stepped closer to look for the author name-
    Eve Black.
    To Jim, that was a twelve-year-old girl in a pink nightdress standing at the top of the stairs, peering down into the dim, saying 'Dad?' uncertainly.
    No. It couldn't be.
    But it was. It said so right there on the cover.
    The Nothing Man: A Survivor's Search for the Truth.