onsdag 16 mars 2022

Veckans kulturfråga v. 11

Veckans kulturfråga är tvådelad, och lyder som följer: 

Vilken klassiker som du läste som ung gjorde störst intryck?
Jag har aldrig varit särskilt mycket för klassiker, men rätt många har jag ändå läst. Framför allt har jag läst många klassiska barnböcker. När jag var i 12-13-årsåldern plöjde jag hela Anne på Grönkulla-serien och har senare läst om de flesta av böckerna, och de har levt kvar som en av de viktigaste litterära upplevelserna för mig.

Och under en skolresa till Tyskland när jag var 15 år läste jag Nässlorna blomma av Harry Martinson. Den tyckte jag inte om då men nog gjorde den intryck på mig i alla fall, för jag kommer ju ihåg stora delar fortfarande! Och om jag läste om den nu skulle jag kanske tycka annorlunda.


Vilken författare och vilket verk tycker du är ett måste i en litterär kanon?
Som lärare i både språk och historia (samt litteraturfantast förstås) borde jag kanske ha en hel lista med förslag. Men jag nog lite litteraturanarkist också, för jag har verkligen inte det. 

Jag ser förstås ett värde i att läsa exempelvis klassiker därför att de säger något om hur samhället varit och var vi själva kommer ifrån. Men samtidigt tycker jag att det urval som ofta gjorts (dvs. vilka författare som alls publicerats och sedan vilka av de publicerade böckerna som upphöjts till kanonstatus) är superproblematiskt. Det är inte alltid textens kvalitet som har varit avgörande, om man säger så. Och jag kan bara inte skriva under på att vissa, speciellt utvalda böcker kommer vara viktiga för precis alla människor.

5 kommentarer:

  1. som tur så finns det böcker för alla smaker

    SvaraRadera
  2. Nässlorna blomma tyckte jag så illa om när vi läste den i skolan så det dröjde måååånga år innan jag som mycket vuxen tog tag i den igen. jag har däremot alltid läst Martinsons lyrik

    SvaraRadera
  3. När både du och Mrs Calloway tyckt illa om Nässlorna blomma blir jag ju på ett lite bakvänt sätt nyfiken på den ;)

    SvaraRadera
  4. Håller med om att det klassiska urvalet av litteratur är problematiskt på många sätt. En av de största anledningarna till att jag är skeptisk till en kanon. Samtidigt vet vi att även lärare (tyvärr) läser mindre och för utbildningens likvärdighet måste kanske något slags officiellt urval göras. Har inte läst Nässlorna blomma, men Aniara gillar jag skarpt.

    SvaraRadera
  5. Jag tänkte nog inte att böcker i en kanon behöver vara viktiga eller välskrivna, utan att det mer handlar om var de placerar sig i historien, och hur de påverkade när de kom ut.

    SvaraRadera