Oktober 2019

Lästa böcker:
Silvervägen av Stina Jackson
Close to Home av Cara Hunter
The Scent of Death av Simon Beckett
A Killer's Mind av Mike Omer
How the Dead Speak av Val McDermid
Sons of Cain - A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present av Peter Vronsky

Lästa noveller:
The Tell-Tale Heart av Edgar Allan Poe
The Cask of Amontillado av Edgar Allan Poe

Antal: 6 böcker, 2 noveller
Antal sidor: 2068
Snittbetyg: 3,75

Bästa bok: A Killer's Mind
Sämsta bok: Close to Home
Största överraskning: A Killer's Mind


Kommentar
Efter den tröga sommaren har jag verkligen kommit igång med läsningen igen, och det känns bra. Faktum är att jag läste ovanligt många böcker i oktober. Med det sagt var det en ganska medelmåttig månad kvalitetsmässigt; alla böckerna jag läste var ganska bra, men ingen var fantastisk.

Silvervägen var en annorlunda deckare (om man ens kan kalla den för det). Jag tyckte om båda huvudpersonerna och mestadels även handlingen, men jag tyckte att vissa saker var lite märkliga och andra saker var förutsägbara och det drog ner betyget lite.

Close to Home var spännande och sådär, men av någon anledning fastnade jag aldrig riktigt. Jag har svårt med böcker som hoppar i tiden, och i den här boken blev det extra svårt att hålla reda på eftersom tillbakablickarna kommer i omvänd ordning, dvs. att den första ligger närmast nutid och sedan utspelar sig varje tillbakablick längre tillbaka i tiden för varje gång. Jag tror att det blev lite för rörigt för mig, och det gjorde att jag tappade fokus lite. Jag gillade dock boken tillräckligt för att vilja fortsätta med serien, men det blir nog inte nu på en gång.

The Scent of Death är den sjätte boken om David Hunter, och jag har kommit att verkligen gilla serien, även om jag inte har läst alla de tidigare böckerna. Jag gillar huvudpersonerna och fallet i den här boken var mycket spännande och intressant. Den var inte klockren, några saker som störde mig lite, men den var riktigt bra.

A Killer's Mind blev en stor (positiv!) överraskning för mig. Jag hade aldrig hört talas om vare sig boken eller författaren förut så jag hade noll förväntningar, och kanske var det bra. Det är absolut inget mästerverk eller så men den var lätt att läsa, jag tyckte om huvudpersonerna och handlingen var mycket spännande och medryckande. Boken påminde en hel del om Criminal Minds, så om man gillar den serien kan nog den här boken också passa. Jag har redan läst nummer två i serien (men den kommer i novembers sammanfattning), och jag väntar nu på nummer tre som kommer till sommaren.

How the Dead Speak är den elfte boken i serien om Tony Hill och Carol Jordan. Jag läste den tionde boken i början av året och blev jättebesviken på slutet. Jag ska inte spoila, men jag kunde inte ens förstå hur serien skulle kunna fortsätta efter det som hände i slutet på den boken. Nu när jag har läst den här boken känns det bättre; jag förstår nu hur författaren har tänkt att det ska fortsätta, och jag är fortfarande inte helt nöjd men jag kan leva med det. Jag är såklart bekant med huvudpersonerna sedan länge och tycker mycket om dem, och även handlingen i den här boken var spännande även om jag nog inte tycker att det är en av de bästa i serien. Jag att den var lite väl spretig; McDermid har nästan alltid med flera olika perspektiv i sina böcker och det har jag egentligen inget emot, men i den här boken blev det så otroligt många (tror jag räknade till minst sex stycken) att det blev lite rörigt. Det kändes lite som man aldrig hann komma någonstans i någons perspektiv eftersom det bytte hela tiden.

Sons of Cain - A History of Serial Killers from the Stone Age to the Present är dagens smakebit på søndag trots att jag redan har läst ut den. Jag höll på med den här boken under väldigt lång tid, men inte för att den var dålig. Den var bara ganska torr och tung, och jag fick därför läsa lite i taget och sedan läsa annat emellan. Det var ändå väldigt intressant, även om inte allt var helt nytt för mig som redan har läst ganska mycket om seriemördare tidigare. Det historiska perspektivet var dock mestadels nytt för mig, och jag kände definitivt inte till alla de äldre seriemördare som nämns i boken. Även om boken fokuserar mycket på de psykologiska och sociala aspekterna är den absolut inget för den känslige; författaren berättar detaljerat om ett stort antal brutala mord och det blir ganska obehagligt på flera ställen.

Utöver de sex böckerna läste jag också två noveller av Edgar Allan Poe, nämligen The Tell-Tale Heart och The Cask of Amontillado. Jag har knappt läst Edgar Allan Poe tidigare men hade ändå hyfsad koll på vad novellerna skulle handla om i förväg. Jag gillade båda, men jag märker också att det går långsammare för mig att läsa det ålderdomliga språket, i synnerhet eftersom jag läste dem på engelska. Jag ska framöver försöka ge mig i kast med fler av hans alster.

Slutligen gav jag också upp fyra böcker den här månaden; det är betydligt fler än vanligt. Dessa var:
Jag förlåter aldrig av Mark Hill, som jag gav upp efter 88 sidor eftersom jag bara inte kände mig fångad alls.
The Body in the Attic av Judi Lynn, som jag började lyssna på men gav upp efter nio minuter eftersom jag fann uppläsaren outhärdlig. Denna kanske jag återkommer till om jag känner för att läsa den själv istället.
My Life Among the Serial Killers av Dr. Helen Morrison. Jag lyssnade på en dryg timme, men tröttnade och bytte till något annat.
The Coppersmith Farmhouse av Devney Perry, som jag såg någon tipsa på om YouTube. Jag läste ungefär 20% innan jag började tycka att den manliga huvudpersonen betedde sig så illa mot den kvinnliga huvudpersonen att jag inte orkade läsa mer. Jag antar att han kommer visa sig vara en good guy i slutändan, men jag bryr mig inte ens.